| | ||||||
| rec.bicycles.misc arkiv Detta forum är en inkörsport till rec.bicycles.misc Usenet-nyhetsgrupp. Alla inlägg du gör i detta forum kommer att propageras till Usenet.
Läs våra USENET FAQ innan du använder det här avsnittet! |
| | |
| | LinkBack | Ämnesverktyg | Sök i detta ämne | Visningslägen |
|
#1
10-09.-2003
| |||
| |||
  Rapporter från Sverige Hi Guys. Jag är tillbaka igen, denna gång med mer info från Sverige. (Elders i denna grupp kan minnas mig presentera några av de tidigare svenska fordringar 1997). Vi har en pågående diskussion som pågår i diskussionsgruppen swnet.sport.cykel Jag har pekat på några nya svenska rapporter. De är färska från Sverige. Den obligatoriska hjälmen lag argument är upp igen och denna gång människor på högt belägna platser lyssnar på dessa förkämpar. En obligatorisk hjälm lag kan mycket väl vara passerade i Sverige inom två år. Om det är då beslutet sannolikt att baseras på denna rapport från VTI ", alias" Den svenska Statens väg-och transportforskningsinstitut Institute " ___________________________________________________________ Rapport 1. Vid 95 PDF-sidor och en bilaga, är det mest produktiva jag någonsin har sett. Det här är det sammanfattning på engelska ... ************************************************** ** Effekter av åtgärder för ökad cykelhjälm användning Översyn av forskning ************************************************** ** Syftet med denna översyn studie är att sammanställa och analysera den kunskap om de effekter av åtgärder, både lagstiftnings såväl icke, som vidtagits för att öka användningen av cykelhjälm. Den Resultaten bygger huvudsakligen på studier från 1990-2002 finns i litteraturen databaser. Den övergripande slutsatsen är att en betydande ökning av hjälm bland cyklister kan uppnås av noncompulsory åtgärder, men användningen nivåerna är inte lika höga som de som uppnås genom lagstiftning. Flesta av de positiva effekterna av noncompulsory åtgärder beror på multistrategy program på kommunal och regional nivå, där de program som huvudsakligen består av informativ och pedagogisk verksamhet kombination med rabatter på hjälmar eller belöningssystem. Det finns dock stora variationer i graden av hjälm som har uppnåtts, det observerade hjälm som de flesta av de åtgärder uppnår överstiger sällan 50 procent för barn och unga personer eller ca 25-30 procent för vuxna cyklister. Men hjälm lagar i kombination med informativ och pedagogisk verksamhet leder till betydligt högre hjälmanvändning jämfört med noncompulsory på egen hand. Hjälmanvändning når ofta 80-90 procent i genomsnitt. Flera studier visar att hjälm lagar minska skallskador bland cyklister. I Australien, exempel antalet omkomna cyklister minskade med 45 procent i genomsnitt i två år efter sin hjälm lagar jämfört med två år tidigare. Effekten av lagar hjälm för cykling är omdiskuterat, men resultat från studier inte entydig. Flera studier tyder dock på att en hjälm lag kan leda till en minskning av cykling med ungdomar och i viss, men övergående minskning av cykling med yngre barn. På andra sidan, cykling vuxna är förmodligen inte påverkas. _________________________________________ VTI rapport 487 Effekter av åtgärder för ökad cykelhjälm användning. Översyn av forskning av Sixten Nolén, VTI, och Kent Lindqvist, Linköpings Universitet Sponsor: svenska Vägverket År: 2003 Länk Källa http://www.vti.se/info/rapporter/edetalj.asp?RecID\u003d2716 _________________________________________________________ Rapport två ************************************************** ******* Erfarenheter från en "cykelhjälm lag" i Motala Samma författare som ovan ************************************************** ******* Ett politiskt (inte juridiskt) cykelhjälm upplösning i Motala rönt stort intresse av massan media, särskilt under de första sex månaderna efter att lagen infördes. Namnet "hjälm lag" förmodligen spelat en viktig roll i detta sammanhang. En lokal "cykelhjälm lag" måste förankras bland berörda målgrupper. Det är viktigt ha begått individer som kan initiera och främja arbetet, men arbetet får inte bli beroende av någon enskild person. Det sätt på alla frågor som rör cykelhjälmar hanteras i Kommunen bör samordnas med "cykelhjälm lag". Kontinuerligt politiskt engagemang behövs. En plan bör utarbetas för den politiska uppföljningen av "cykelhjälm lag". Om avsikten med en lokal "cykelhjälm lag" är att öka användningen av cykelhjälmar bland alla cyklister i kommunen, då arbetet måste redan från början riktas till vuxna cyklister också. För att öka användningen cykelhjälm i Sverige på frivillig basis, behövs mer kunskap om hur en sådan ökning kan åstadkommas. Ett sätt att skaffa sig sådan kunskap är att utvärdera olika typer av lokala initiativ och, förhoppningsvis, på detta sätt sprida goda erfarenheter till resten av landet. Sådan lokal cykelhjälm initiativ har tagits i Motala kommun. Motala var utsett en WHO Safe Community 1990. Arbeta inom ett säkert har i syfte att förebygga skador i ett antal olika områden, till exempel bland oskyddade trafikanter. Som en del av detta arbete, införde Motala är ett "lokalt lag cykelhjälm" den 1 maj, 1996. Dock är Motala "cykelhjälm lag" inte ett rätt i juridisk mening, eftersom svenska Kommunerna kan inte stifta sina egna lagar. Det är en politisk rekommendation som måste kompletteras med andra åtgärder, men bildar politisk lösning en grund för vilken information och pedagogiska åtgärder för ökad cykelhjälm användning kan läggas. Men Motala "hjälm lag" borde ha större effekt än en vanlig hjälm kampanj, eftersom den bygger på en kommunal politisk lösning som gör det möjligt att använda politiska instrument och att utöva olika typer av tryck i arbetet. Formellt gäller "hjälm lag" bara för yngre skolbarn (ålder 6-12) i Motala när de cykel till och från skolan och under fritiden. Det primära målet är att använda hjälm bör öka bland barn upp till 12 år, deras föräldrar och lärare. Den ultimata Målet är dock att den verksamhet som sker inom ramen för "hjälm lag", kommer att påverka alla cyklister i Motala och kommer därmed på längre sikt leda till en generell ökning av användningen av hjälm. Utvärdering av lokala "cykelhjälm lag" i Motala består av en kvalitativ och kvantitativ del. Den kvantitativa delen avser till exempel effekterna av "lagen" om användning av hjälm cyklister, men det presenteras inte i denna rapport, men i andra dokument. Denna studie beskriver kvalitativ del av den utvärdering som har formen av en retrospektiv process studie av Motala "hjälm lag". Det övergripande målet är att beskriva hur arbetet med "lag" har genomförts och att presentera erfarenheterna av de inblandade personerna. Två sub studier har gjorts där både data insamling och analys är baserad på kvalitativ metod. Sub studie 1 är ett "Analys av Aktiviteter och människor som varit "baserad på huvudsakligen skriftligt material. Sub studie 2 är en" Interview Studie "baserad på åtta djupintervjuer med personer som haft störst engagemang i Motala "hjälm lag". Resultaten beskrivs kortfattat nedan. Sub studie 1 - Analys av aktiviteter och människor som varit Initiativet till Motala lokala "cykelhjälm lag" och ett politiskt godkännande togs huvudsakligen av en person, som under 1995 var Kommunalråd och ordförande i Motala Safe Community. Den grundläggande idén för "hjälm lagen" utvecklats genom externa kontakter här kommissionären fastställts genom Safe Community. Den politisk lösning för att genomföra "lag" inte uppfyllde några större motstånd, trots att fyra politiker gjort reservationer i samband med namnet "lokal cykelhjälm lag". Som har att göra med trafiksäkerheten och användningen av cykelhjälmar behandlades under studien period av olika enheter / funktioner i Motala organisationen. Det huvudsakliga arbetet med "cykelhjälm lag "utfördes av en särskild" referensgrupp ". Andra organisatoriska enheter tog ingen större roll arbetar med frågor om "hjälm lag", bortsett från Motala Safe Community där det fanns Diskussionerna om "hjälm lagen" om arbetsrutiner, planerade åtgärder och de problem påträffats. Det var relativt få politiska beslut eller aktiviteter om "hjälm lagen" när den rättsliga resolutionen hade antagits. Ett undantag var ett beslut under hösten 1996 i vilka skolor ombads att beskriva vilka åtgärder de vidtagit i samband med "hjälm lag ". Det är förvånande att" lagen "inte behandlades mer kontinuerligt av politiska institutioner sedan arbetet med "lag" hade inte varit utan problem. "Lag" var exempelvis inte ordentligt rötter i skolor, och vissa verksamheter och åtgärder kan inte genomföras som hade avsett, till exempel från "cykelhjälm" mellan elev-förälder-skola. Ett exempel på brister var att skolpersonalen inte ta en mer aktiv del i planeringen eller diskutera åtgärder eller de problem som mötte i arbetet på hjälmen rätt. Detta är förvånande eftersom det i formella villkor påverkar "hjälm lag" direkt skolans personal. Till exempel fanns det ingen skola representant i referensgruppen. Många människor (134) var mer eller mindre involverade i arbetet med Motala "cykelhjälm lag". Mer än hälften av alla inblandade personer var kommunala politiker från Motala, men nästan en tredjedel var externa personer som inte har Motala kommun som sin arbetsgivare. De flesta av de inblandade hade deltagit antingen i politiska beslut som rör "hjälm lag" eller haft en rådgivande eller stödjande funktion. 5-6 personer utförde löpande operativa arbetet med planering och genomföra aktiviteter i samband med "hjälmen lag". Det operativa arbetet utfördes i huvudsak ut med hänvisning till en handlingsplan som var indelat i sex faser (politisk beredning, planeringsfasen, motiverande fas, arbetar fas, inledande fas och stödjande fas). Inom ramen för handlingsplanen genomfördes sex typer av aktiviteter ute (grundläggande planering, politiska aktiviteter, information om "hjälm lag" och verksamhet för att öka hjälmanvändning bland barn / elever, vuxna och allmänheten i stort). Det fanns också några grundläggande aktiviteter utanför handlingsplanen, dvs de som har begåtts före den hjälmen rätt upplösning. Exempel är stöd till cykelhjälmar till alla 5-åringar i kommunen, information om hjälmar på besök till skolor / förskolor och i möten med pensionerade människor. Men av olika anledningar, var all verksamhet som har planerats inte genomförts ut. Speciellt under våren och hösten 1996 fanns många planerade aktiviteter som inte genomförs, vilket delvis kan bero på förlusten av viktiga personer från referensgruppen och politiska turbulens som följde på "Motala-skandalen". Under de första sex månaderna efter dess införande, lockade "cykelhjälm lag" relativt stor uppmärksamhet i massmedia, främst i den lokala pressen. Rapporteringen var "positiv" i den Det var beskrivande och informativ stället för kritiska och ifrågasättande. Motala "hjälm lag" hade också fått uppmärksamhet utanför kommunen, till exempel via nationella och internationella konferenser och information på Internet. Sub studie 2 - Intervjuer med personer inblandade De intervjuer som genomförts gett många synpunkter och ibland även motsatta åsikter om samma frågor. De flesta var dock positiva till grundidén Motala lokala "hjälm lag", och ansåg att de syften och mål grupper var korrekta. De flesta tycker också att lagen ökad hjälmanvändning, i alla fall för vissa kategorier av cyklister. Många ansåg att vissa cykelhjälm åtgärder inte hade vidtagits eller att mer arbete borde ha gjort om de åtgärder som hade genomförts. De flesta människor är dock positiv till idén om "cykelhjälm kontrakt", men tror inte att det fungerade som väl som planerat, en av anledningarna är att det inte var fast förankrad i skolorna. I de flesta fall intervjuade personer var nöjda med kommunikationen mellan människor som är mest involverade i arbetet. De är också positiva till omfattande massmedias rapportering om Motala hjälm lag, och många tror att lagen lett till ökad delaktighet i kommunen frågor som rör trafiksäkerhet och cykelhjälmar. Många hade dock haft svårigheter att arbetet. Tre huvudsakliga problem nämndes, dålig godkännande av "hjälm lag" (främst i skolor), brist på klarhet när det gäller ansvar och roller i förhållande till vissa frågor, och det faktum att vissa viktiga personer lämnade kommunen under arbetet. Majoriteten av dessa intervjuade har en positiv inställning till den politiska resolutionen om en lokal "hjälm lag "och även acceptera namnet" hjälm lag ". De flesta skulle dock föredra att se en omvänd process vilken godkännande av berörda personer erhölls först och det politiska beslutet efteråt. Slutsatser Följande slutsatser kan dras från denna process studie: Det är viktigt att ha begått individer som kan initiera och främja arbetet, men om arbetet beror för mycket på en enda person, blir det "projektet" sårbara. Det är viktigt att någon tar snabbt över om en nyckelperson lämnar. En lokal cykelhjälm lag måste förankras bland berörda målgrupper. Dessa mål grupper bör också vara representerade i en referensgrupp. Ansvar och roller i arbetet måste vara tydliga. En projektledare bör formellt utses. Hantering av frågor cykelhjälm inom hela kommunen bör samordnas med det arbete på hjälmen lag. Fortlöpande politiskt engagemang i arbetet är viktigt. En plan bör utarbetas för politiska uppföljning av "hjälm lag", så att åtgärder snabbt kan vidtas om problem uppstår. Om avsikten med en lokal "cykelhjälm lag" är att öka användningen av cykelhjälmar bland alla cyklister i kommunen, då arbetet måste redan från början riktas till vuxna cyklister också. Det verkar som om den politiska hjälmen rätt resolution som sådan var viktigt att påverka användningen av cykelhjälmar. Det gav upphov till stort intresse från massmedia, särskilt under första sex månader efter införandet av lagen. Namnet "hjälm lag" spelar antagligen en stor del i detta sammanhang. Sammanfattningsvis är det positivt att idén om en "lokal cykelhjälm lag" skulle kunna testas under verkliga förhållanden. Erfarenheterna från observationsstudier av användningen av hjälm i Motala tyder inte att Motala "hjälm lag" är ett substitut för en nationell cykelhjälm lag (Nolén 1998c; Nolén 1999c). Denna process studie visar dock att idén om en lokal cykel "Hjälm lag" borde ha goda möjligheter att ge en mer varaktig effekt på hjälmanvändning i kommun, under förutsättning att vissa problem som uppstått kan undvikas och vissa verksamheter intensifieras. Tidigare forskning visar också att lokala skadeförebyggande program 'bör ha en långsiktiga mål (helst tio år eller längre) att vara effektiva. Detta förmodligen också gäller för genomförandet av en "lokal cykel _______________ VTI rapport 459 Local "cykelhjälm lag" i Motala. En process studie av Sixten Nolén (VTI) och Kent Lindqvist (Linköpings universitet) Svenska Statens väg-och transportforskningsinstitut (VTI), SE-581 95 Linköping, Sweden ___________________________________________________ En annan rapport, denna gång deltog bara en av dessa författare, igen Engelsk sammanfattning .. ******************************************* Vad tycker cyklister tycker om att använda hjälm? ******************************************* VTI rapport 429 Syftet med denna litteratur studie var att ge en översikt och en analys av attityder och tro att hjälm klädd hos barn / ungdomar och vuxna i Sverige och andra länder. Den undersökta litteraturen är begränsad till studier för att rapportera resultat i svenska, norska, Danska eller engelska. Resultaten av studien visar att det finns vissa skillnader i cyklister "skäl för att inte använda hjälmar, dels mellan barn / ungdomar och vuxna, dels mellan nordiska och icke-nordiska cyklister. De flesta studier visar större likheter än skillnader. Ofta flera följande argument anges. Argument för hjälm användning: ökad säkerhet, en förebild för andra cyklister, skyldighet, och "Positiva grupptrycket". Argument mot hjälm usage: problem komfort, problem med utseende, praktiska problem, sociala faktorer, riskfaktorer, och andra faktorer som störde känsla av frihet, etc. En slutsats från den litteratur studie är att vi vet ganska väl vilka skäl ges för och mot hjälm användning men det finns en brist på studier med en mer teoretisk analys av Förhållandet mellan olika argument, t.ex. om vissa argument är viktigare än andra. Om vi kan lära oss mer om denna aspekt, bör det vara möjligt att göra hjälm befordran mer effektiv. Sammanfattning av VTI rapport 429 Vad cyklister tycker om att använda hjälm? - En litteraturöversikt av Sixten Nolén Språk: Svenska med engelsk sammanfattning Sponsor: svenska Vägverket Länk: http://www.vti.se/info/rapporter/edetalj.asp?RecID\u003d649 __________________________________________________________ Väl som du kommer att se de har verkligen varit fullt upp här. Jag minns påståenden om 45% fatality droppe i Australien har varit kontraproduktiva hävdat. Några fakta om den? En blick genom 95 sidor visar dig många av diagram har hämtats från andra rapporter med omtvistade slutsatser bygger på statistik som har gjorts gällande. Våra diskussioner på Internet nämns så är många av argumenten mot en obligatorisk hjälm lag. (Sidan 84). Men de gräver inte ner i djupet av dessa argument och de är - i mitt sinne - ogillas alltför lätt i en 95 sidor lång rapport. De nämner Intenet hjälm krig och ge länkar på hjälmen aktionsgruppen och så vidare. Jag tycker mycket av den rapport som skall partiskt till förmån för en hjälm lag vid första behandlingen i kväll. Jag kommer att läsa den igen i morgon. Orden i mitt huvud just nu är deras klassiska linjer "en hjälm lag kan leda till minskning cykling med ungdomar och i viss, men övergående minskning cykling av yngre barn. Å andra sidan är cykling med vuxna förmodligen inte påverkas. " - Men inte ungdomarna blir vuxna? Kommer de då plötsligt börja cykla? Kommer de egna cyklar? Kommer de att plocka upp den kompetens som krävs för säker ridning som normalt naturligtvis lärt i sådana ungdom? Den som vill kontakta författarna av rapporten (s) kan prova följande. Författare Sixten Nolén, VTI sixten.nolen @ vti.se svenska Statens väg-och transportforskningsinstitut http://www.vti.se/edefault.asp Kent Lindqvist Linköpings universty. kenli@ihs.liu.se Om du har tid blick på diagram och tabeller i 95 page PDF-fil http://www.vti.se/info/rapporter/edetalj.asp?RecID\u003d2716 ... och se om du känner igen någon. Några synpunkter på den engelska sammanfattningar ovan? Garry Jones engelska cyklisten, bosatt i Sverige |
|
#2
10-09.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige Vad du behöver göra nu är att starta omfattande studier för att mäta totala cyklandet. Anledningen är om det går, har du den första landsomfattande undersökning för att reda ut huruvida minskade dödsfall efter MHLs beror på ökad säkerhet eller minskad cykling. Om du bevisa det senare, så snedvridet du kan vara den nation som blir MHLs gälla runt värld. Kan vara en tur för Sverige att "ta en för laget". "Garry Jones" <morack@algonet.se> wrote in message news: 3F85B8CD.B6605F87 @ algonet.se... > Hi Guys. > > Jag är tillbaka igen, denna gång med mer info från Sverige. (Elders i denna grupp kan minnas mig > Presentera några av de tidigare svenska fordringar 1997). > > Vi har en pågående diskussion som pågår i diskussionsgruppen swnet.sport.cykel > > Jag har pekat på några nya svenska rapporter. De är färska från Sverige. Den obligatoriska > Hjälm lag argument är upp igen och denna gång människor på högt belägna platser lyssnar på dessa > Förkämpar. En obligatorisk hjälm lag kan mycket väl vara passerade i Sverige inom två år. Om det sedan > Beslutet sannolikt kommer att baseras på denna rapport från VTI ", alias" Den svenska statens väg-och > Transport Research Institute " > > ___________________________________________________________ > Rapport 1. > > Vid 95 pdf-sidor och en bilaga, är det mest produktiva jag någonsin har sett. > > Det här är det sammanfattning på engelska ... > > ************************************************* *** > Effekter av åtgärder för ökad cykelhjälm användning Översyn av forskning > ************************************************* *** > > Syftet med denna översyn studie är att sammanställa och analysera kunskapsläget om > Effekter av åtgärder, både lagstiftnings såväl icke, som vidtagits för att öka användningen av cykel > Hjälmar. Resultaten bygger huvudsakligen på studier från 1990-2002 finns i litteraturen databaser. > > Den övergripande slutsatsen är att en betydande ökning av hjälm bland cyklister kan uppnås > Genom noncompulsory åtgärder, men användningen nivåerna är inte lika höga som de som uppnås genom lagstiftning. > De flesta av de positiva effekterna av noncompulsory åtgärder beror på multistrategy program på > Kommunal och regional nivå, där de program som huvudsakligen består av informativ och pedagogisk > Aktiviteter i kombination med rabatter på hjälmar eller belöningssystem. > > Det finns dock stora variationer i graden av hjälm som har uppnåtts, det observerade > Hjälm som de flesta av de åtgärder uppnår överstiger sällan 50 procent för barn och unga > Personer eller ca 25-30 procent för vuxna cyklister. Men hjälm lagar i kombination med > Informativ och pedagogisk verksamhet leder till betydligt högre hjälmanvändning jämfört med > Noncompulsory på egen hand. Hjälmanvändning når ofta 80-90 procent i genomsnitt. > > Flera studier visar att hjälm lagar minska skallskador bland cyklister. I Australien, > Exempel antalet dödsolyckor bland cyklister minskade med 45 procent i genomsnitt i två år > Efter sin hjälm lagar jämfört med två år tidigare. > > Effekten av lagar hjälm för cykling är omdiskuterat, men resultat från studier inte > Entydig. Flera studier tyder dock på att en hjälm lag kan leda till en minskning > I cykling med ungdomar och i viss, men övergående minskning av cykling av yngre > Barn. Å andra sidan, cykling vuxna är förmodligen inte påverkas. > > _________________________________________ > VTI rapport 487 > > Effekter av åtgärder för ökad cykelhjälm användning. Översyn av forskning av Sixten Nolén, VTI, och > Kent Lindqvist, Linköpings Universitet > > Sponsor: svenska Vägverket > > Publicerad: 2003 > > Link Source http://www.vti.se/info/rapporter/edetalj.asp?RecID\u003d2716 > _________________________________________________________ > Report Två > > ************************************************* ******** > Erfarenheter från en "cykelhjälm lag" i Motala Samma författare som ovan > ************************************************* ******** > > Ett politiskt (inte juridiskt) cykelhjälm upplösning i Motala rönt stort intresse av massan > Medierna, särskilt under de första sex månaderna efter att lagen infördes. Namnet "hjälm lag" > Förmodligen spelat en viktig roll i detta sammanhang. > > En lokal "cykelhjälm lag" måste förankras bland berörda målgrupper. Den är > Viktigt att ha begått individer som kan initiera och främja arbetet, men arbetet måste > Inte bli beroende av någon enskild person. Det sätt på alla frågor som rör cykelhjälmar är > Hanteras i kommunen ska samordnas med "cykelhjälm lag". Kontinuerlig > Politiskt engagemang behövs. En plan bör utarbetas för den politiska uppföljningen av "cykel > Hjälm lag ". > > Om avsikten med en lokal "cykelhjälm lag" är att öka användningen av cykelhjälmar bland > Alla cyklister i kommunen, då arbetet måste redan från början riktas till vuxna > Cyklister också. > > För att öka användningen cykelhjälm i Sverige på frivillig basis, behövs mer kunskap > Om hur en sådan ökning kan åstadkommas. Ett sätt att skaffa sig sådan kunskap är att utvärdera > Olika typer av lokala initiativ och, förhoppningsvis, på detta sätt sprida goda erfarenheter att > Resten av landet. Sådan lokal cykelhjälm initiativ har tagits i Motala kommun. > Motala utsågs ett WHO Safe Community 1990. Arbeta inom ett säkert har till syfte att > Förebygga skador på ett antal olika områden, till exempel bland oskyddade trafikanter. Som > Del av detta arbete införde Motala är ett "lokalt lag cykelhjälm" den 1 maj, 1996. > > Dock Motala "cykelhjälm lag" inte ett rätt i juridisk mening, eftersom svenska > Kommunerna inte kan stifta sina egna lagar. Det är en politisk rekommendation som måste > Kompletteras med andra åtgärder, men bildar politisk lösning en grund för vilken > Information och pedagogiska åtgärder för ökad cykelhjälm användning kan läggas. Men Motala > "Hjälm lag" borde ha större effekt än en vanlig hjälm kampanj, eftersom den bygger på en > Kommunal politisk lösning som gör det möjligt att använda politiska instrument och att utöva > Olika typer av tryck i arbetet. > > Formellt gäller "hjälm lag" bara för yngre skolbarn (ålder 6-12) i Motala när de > Cykel till och från skolan och under fritiden. Det primära målet är att hjälm > Användning bör öka bland barn upp till 12 år, deras föräldrar och lärare. Den ultimata > Målet är dock att den verksamhet som sker inom ramen för "hjälm lag", > Kommer att påverka alla cyklister i Motala och kommer därmed på längre sikt leda till en generell ökning > I användningen av hjälm. > > Utvärdering av lokala "cykelhjälm lag" i Motala består av en kvalitativ och kvantitativ > Del. Den kvantitativa delen avser till exempel effekterna av "lagen" om användning av hjälm > Cyklister, men det presenteras inte i denna rapport, men i andra dokument. Denna studie beskriver > Den kvalitativa delen av utvärderingen som har formen av en retrospektiv process studie av > Motala "hjälm lag". Det övergripande målet är att beskriva hur arbetet med "lag" utfördes > Och att presentera erfarenheter från de inblandade personerna. Två sub studier har utförts där > Både datainsamling och analys är baserad på kvalitativ metod. Sub studie 1 är > "Analys av aktiviteter och människor som varit" baserad på huvudsakligen skriftligt material. Sub studie 2 är en > "Interview Study" baserad på åtta djupintervjuer med personer som haft störst > Engagemang i Motala "hjälm lag". > > Resultaten beskrivs kortfattat nedan. > > Sub studie 1 - Analys av aktiviteter och människor som varit Initiativet till Motala lokala > "Cykelhjälm lag" och ett politiskt godkännande togs huvudsakligen av en person, som under 1995 var > Kommunalråd och ordförande i Motala Safe Community. Den grundläggande idén för "hjälm lagen" > Utvecklats genom externa kontakter här kommissionären fastställts genom Safe Community. > Den politiska resolutionen för att genomföra "lag" inte uppfyllde några större motstånd, trots att > Fyra politiker gjort reservationer i samband med namnet "lokal cykelhjälm lag". > > Problem att göra med trafiksäkerheten och användningen av cykelhjälmar behandlades under studien > Period av olika enheter / funktioner i Motala organisationen. Det huvudsakliga arbetet med "cykel > Hjälm lag "utfördes av en särskild" referensgrupp ". Andra organisatoriska enheter tog någon > Stor del i att hantera frågor som rör "hjälm lag", bortsett från Motala Safe Community > Där det fanns diskussioner om "hjälm lagen" om arbetsrutiner, planerade åtgärder > Och problem. Det var relativt få politiska beslut eller aktiviteter > Om "hjälm lag" när den rättsliga resolutionen hade antagits. Ett undantag var en > Beslut under hösten 1996 där skolorna ombads att beskriva vilka åtgärder de hade > Vidtagits i samband med "hjälm lag". Det är förvånande att "lagen" inte behandlades mer > Kontinuerligt av de politiska institutionerna, eftersom arbetet med "lag" inte varit utan problem. > Den "lag" var exempelvis inte fast rotade i skolor, och vissa verksamheter och åtgärder inte kunde > Genomföras vilket var avsikten, till exempel från "cykelhjälm kontrakt" mellan > Elev-förälder-skola. Ett exempel på brister var att skolpersonalen inte ta en mer aktiv > Deltagit i planeringen eller diskutera de åtgärder eller de problem som mötte i arbetet på hjälmen > Lag. Detta är förvånande eftersom det formellt sett, påverkar "hjälm lag" direkt skolans personal. > Till exempel fanns det ingen skola representant i referensgruppen. > > Många människor (134) var mer eller mindre involverade i arbetet med Motala "cykelhjälm lag". Mer > Än hälften av alla inblandade personer var kommunala politiker från Motala, men nästan en tredjedel var > Externa personer som inte har Motala kommun som sin arbetsgivare. Flesta människor > Inblandade hade deltagit antingen i politiska beslut om "hjälm lag" eller hade > Rådgivande och stödjande funktion. 5-6 personer utförde löpande operativa arbetet > Planera och genomföra aktiviteter i samband med "hjälm lag". Det operativa arbetet > Huvudsakligen görs med hänvisning till en handlingsplan som var indelat i sex faser (politisk > Förberedelse, planeringsfasen, motiverande fas, arbetar fas, inledande fas och stödjande > Fas). Inom ramen för handlingsplanen genomfördes sex typer av aktiviteter ute (grundläggande > Planering, politisk verksamhet, information om "hjälm lag" och verksamhet för att öka > Hjälmanvändning bland barn / elever, vuxna och allmänheten i stort). Det fanns också några > Grundläggande aktiviteter utanför handlingsplanen, dvs de som har begåtts före den hjälmen rätt > Upplösning. Exempel är stöd till cykelhjälmar till alla 5-åringar i > Kommun, information om hjälmar på besök i skolor / förskolor och i möten > Med pensionärer. Men av olika orsaker, all verksamhet som har planerats var > Inte utförs. Speciellt under våren och hösten 1996 fanns många planerade > Verksamhet som inte har genomförts, vilket delvis kan bero på förlusten av viktiga personer från > Referensgrupp och den politiska turbulens som följde på "Motala-skandalen". > > Under de första sex månaderna efter dess införande, lockade "cykelhjälm lag" relativt > Stor uppmärksamhet i massmedia, främst i den lokala pressen. Rapporteringen var "gynnsam" i > Att det var beskrivande och informativ stället för kritiska och ifrågasättande. Den Motala "hjälm > Lag "hade också fått uppmärksamhet utanför kommunen, till exempel genom nationella och > Internationella konferenser och information på Internet. > > Sub studie 2 - Intervjuer med personer inblandade De intervjuer som genomförts gett många > Synpunkter och ibland även motsatta åsikter om samma frågor. De flesta var dock > Positiva till grundidén Motala lokala "hjälm lag", och ansåg att de mål och > Målgrupper var korrekta. De flesta tycker också att lagen ökad hjälmanvändning, i alla fall för > Vissa kategorier av cyklister. Många ansåg att vissa cykelhjälm åtgärderna inte hade > Vidtagits eller att mer arbete borde ha gjort om de åtgärder som hade genomförts. Flesta > Människor är dock positiva till idén om "cykelhjälm kontrakt", men tror inte att > Det fungerade så bra som planerat, en av anledningarna är att det inte var fast rotad i > Skolor. > > I de flesta fall intervjuade personer var nöjda med kommunikationen mellan människor > Mest inblandade i arbetet. De är också positiva till omfattande massmedias rapportering om > Motala hjälm lag, och många tror att lagen lett till ökad delaktighet i > Kommun i frågor som rör trafiksäkerhet och cykelhjälmar. Många hade dock upplevt > Svårigheter i arbetet. Tre huvudsakliga problem nämndes, dålig godkännande av "hjälm lagen" > (Främst i skolor), brist på klarhet när det gäller ansvar och roller i förhållande till > Vissa frågor, och det faktum att vissa viktiga personer lämnade kommunen under arbetet. Den > Majoritet av de intervjuade har en positiv inställning till den politiska resolutionen om > En lokal "hjälm lag" och acceptera även namnet "hjälm lag". De flesta skulle dock föredra att se en > Omvänd process som innebär att godkännande av berörda personer erhölls först och den politiska > Beslut efteråt. > > Slutsatser Följande slutsatser kan dras från denna process studie: > > Det är viktigt att ha begått individer som kan initiera och främja arbetet, men om > Arbete beror för mycket på en enda person, blir det "projektet" sårbara. Det är viktigt att > Någon tar snabbt över om en nyckelperson lämnar. > > En lokal cykelhjälm lag måste förankras bland berörda målgrupper. Dessa mål > Grupper bör också vara representerade i en referensgrupp. > > Ansvar och roller i arbetet måste vara tydliga. En projektledare ska vara formellt > Utses. > > Hantering av frågor cykelhjälm inom hela kommunen bör samordnas med > Arbetet på hjälmen rätt. > > Kontinuerlig politiskt engagemang i arbetet är viktigt. En plan bör utarbetas för politiska > Uppföljning av "hjälm lag", så att åtgärder snabbt kan vidtas om problem uppstår. > > Om avsikten med en lokal "cykelhjälm lag" är att öka användningen av cykelhjälmar bland > Alla cyklister i kommunen, då arbetet måste redan från början riktas till vuxna > Cyklister också. > > Det verkar som om den politiska hjälmen rätt resolution som sådan var viktigt att påverka > Användning av cykelhjälmar. Det gav upphov till stort intresse från massmedia, särskilt under > Första sex månader efter införandet av lagen. Namnet "hjälm lag" spelar antagligen en stor > Del i detta sammanhang. > > Sammanfattningsvis är det positivt att idén om en "lokal cykelhjälm lag" skulle kunna testas under > Verkliga förhållanden. Erfarenheterna från observationsstudier av användningen av hjälm i Motala > Tyder inte på att Motala "hjälm lag" är ett substitut för en nationell cykelhjälm lag > (Nolén 1998c, Nolén 1999c). Denna process studie visar dock att idén om en lokal > Bicycle "hjälm lag" borde ha goda möjligheter att ge en mer varaktig effekt på hjälmanvändning i > Kommun, under förutsättning att vissa problem som uppstått kan undvikas och vissa verksamheter > Intensifieras. Tidigare forskning visar också att lokala skadeförebyggande program 'bör ha en > Långsiktiga mål (helst tio år eller längre) att vara effektiva. Detta förmodligen också gäller för > Genomförandet av en "lokal cykel > > _______________ > VTI rapport 459 Local "lag cykelhjälm" i Motala. En process studie av Sixten Nolén (VTI) och > Kent Lindqvist (Linköpings universitet) Svenska Statens väg-och transportforskningsinstitut > (VTI), SE-581 95 Linköping, Sweden > > ___________________________________________________ > > En annan rapport, denna gång deltog bara en av dessa författare, igen Engelsk sammanfattning .. > > ******************************************* > Vad cyklister tycker om att använda hjälm? > ******************************************* > VTI rapport 429 > > Syftet med denna litteratur studie var att ge en översikt och en analys av attityder och övertygelser > Till hjälm klädd hos barn / ungdomar och vuxna i Sverige och andra länder. Den > Litteratur undersökta är begränsad till studier för att rapportera resultat i svenska, norska, danska eller > Engelska. > > Resultaten av studien visar att det finns vissa skillnader i cyklister motiv för att inte > Med hjälmar, dels mellan barn / ungdomar och vuxna, dels mellan nordiska och > Utomnordiska cyklister. De flesta studier visar större likheter än skillnader. Ofta, > Flera av följande argument anges. > > Argument för hjälm användning: ökad säkerhet, en förebild för andra cyklister, skyldighet, och > "Positiva grupptrycket". > > Argument mot hjälm usage: problem komfort, problem med utseende, praktiska problem, > Sociala faktorer, riskfaktorer, och andra faktorer som störde känsla av frihet, etc. > > En slutsats från den litteratur studie är att vi vet ganska väl vilka skäl anges för > Och mot hjälm användning men det finns en brist på studier med en mer teoretisk analys av > Förhållandet mellan olika argument, t.ex. om vissa argument är viktigare än > Andra. Om vi kan lära oss mer om denna aspekt, bör det vara möjligt att göra hjälm marknadsföring > Effektivare. > > Sammanfattning av VTI rapport 429 Vad cyklister tycker om att använda hjälm? > - En litteraturöversikt av Sixten Nolén Språk: Svenska med engelsk sammanfattning Sponsor: Svenska > Vägverket > > Link: http://www.vti.se/info/rapporter/edetalj.asp?RecID\u003d649 > > __________________________________________________________ > > > Ja som ni kommer att se de har verkligen varit fullt upp här. Jag minns påståenden om 45% > Fatality droppe i Australien har varit kontraproduktiva hävdat. Några fakta om den? En blick genom > 95 sidor visar dig många av diagram har hämtats från andra rapporter med omtvistade > Slutsatser baserade på statistik som har gjorts gällande. > > Våra diskussioner på Internet nämns så är många av argumenten mot en obligatorisk > Hjälm lag. (Sidan 84). Men de gräver inte ner i djupet av dessa argument och de är - i > My mind - ogillas alltför lätt i en 95 sidor lång rapport. De nämner Intenet hjälm krig och ge > Länkar till hjälmen aktionsgruppen och så vidare. Jag tycker mycket av rapporten vara partisk till förmån för en > Hjälmen rätt vid första behandlingen i kväll. Jag kommer att läsa den igen i morgon. > > Orden i mitt huvud just nu är deras klassiska linjer "en hjälm lag kan leda till > Minskning cykling med ungdomar och i vissa, men övergående minskning av cykling > Yngre barn. Å andra sidan är cykling med vuxna förmodligen inte påverkas. " > > - Men inte ungdomarna blir vuxna? Kommer de då plötsligt börja cykla? Kommer de egna > Cyklar? Kommer de att plocka upp den kompetens som krävs för säker ridning som normalt naturligt > Lärt sig i dem ungdom? > > Den som vill kontakta författarna av rapporten (s) kan prova följande. > > Författare Sixten Nolén, VTI sixten.nolen @ vti.se svenska Statens väg-och transportforskningsinstitut > Institute http://www.vti.se/edefault.asp > > Kent Lindqvist Linköpings universty. kenli@ihs.liu.se > > Om du har tid blick på diagram och tabeller i 95 page PDF-fil > > http://www.vti.se/info/rapporter/edetalj.asp?RecID\u003d2716 > > ... och se om du känner igen någon. > > Några synpunkter på den engelska sammanfattningar ovan? > > > Garry Jones Engelsk cyklisten, bosatt i Sverige |
|
#3
10-09.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige I rec.bicycles.soc Garry Jones <morack@algonet.se> skrev: > Som du kan se de har verkligen varit fullt upp här. Jag minns påståenden om 45% > fatality droppe i Australien har varit kontraproduktiva hävdat. Den 45% minskade förolyckade cyklister i Victoria, Australien, är förmodligen sant. Pedestrian dödsfall minskade med 42% (från 159 år 1989, året innan hjälmen lag till 92 året därpå. Det fanns massiva anti-fortkörning, anti-rattfylleri kampanjer på den tiden. Du förväntar effekten för cyklister att vara densamma som för cyklister om det fanns hjälm lag. Problemet är att hjälmen lagen hade en stor inverkan på hur mycket cykling. Antal vuxna räknas (på samma platser, observationsperioder och tid på året minskade med 29% för vuxna, 48% för tonåringar och 10% för barn upp till 11 år - en minskning med 36% totalt. Så ta fotgängare dödsfall minskat med 42% och effekten på cyklister skulle ha liknande om det hade funnits någon lag. Med lagen, fanns det också en 36% minskning av mängden cykling. Lägga detta till 42% minskning av fotgängare dödsfall, skulle vi förvänta förolyckade cyklister att minska med 63%, grund av de säkrare vägförhållanden och det faktum att färre människor cykling. Så, om det faller bara var 45%, är det mycket värre än vad som skulle ha kunnat vänta med tanke på säkrare väg villkor och den kraftiga minskningen av mängden cykling. Snarare än att förbättra cyklist säkerhet, lagen nästan säkert ökat faran för cyklister. Ett bättre sätt att se på effekterna av lagen är att se så många cyklister upptagna till sjukhus för huvud och andra skador - se diagrammet på: http://agbu.une.edu.au/ ~ drobinso / vel...l # HeadInjuries Båda falla med motsvarande belopp med hjälm lag, vilket tyder Den främsta effekten är att minska mängden cykling, inte de relativa proportionerna av huvudet och andra skador. > Orden i mitt huvud just nu är deras klassiska linjer "en hjälm lag kan leda till > minskning cykling med ungdomar och i viss, men övergående minskning cykling av yngre > barn. Å andra sidan är cykling med vuxna förmodligen inte påverkas. " Det finns omfattande belägg för att vuxna, såväl som barn, cyklade mindre på grund av hjälm lagar. Varför var 29% färre vuxna räknas in i det post-lagen undersökning, jämfört med pre-lag, om de påverkades inte av hjälmen lag? En telefon undersökning i västra Australien funnit att ett belopp motsvarande 64% av vuxna cyklister skulle åka mer om det inte fanns hjälm lag. Cyklister Organisationer har även utfört egna undersökningar och fann signifikanta effekter av hjälmen lagar om hur mycket vuxna cykling. > Men inte ungdomarna blir vuxna? Kommer de då plötsligt börjar cykling? Kommer de egna cyklar? Kommer de att plocka upp de kunskaper som krävs > för säker ridning som vanligtvis är naturligtvis lärt sig i sådana ungdom? Jag tror inte folk som skriver sådana rapporter är särskilt intresserad av om folk rida mindre på grund av hjälm lagar. De är inte ens intresserad av om olycksfrekvensen per cyklist ökning med hjälm lagar. Om du vill göra cykling säkrare, uppmuntra fler människor att cykla. Se "Safety in Numbers" Papper http://ip.bmjjournals.com/cgi/content/full/9/3/205 Lycka till och lycklig cykling, Dr DL Robinson, cyklist i Australien och professionella statistian |
|
#4
10-09.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige "Garry Jones" <morack@algonet.se> wrote in message news: 3F85B8CD.B6605F87 @ algonet.se... > Hi Guys. > [snip] > > Några synpunkter på den engelska sammanfattningar ovan? > > > Garry Jones Engelsk cyklisten, bosatt i Sverige Får en att undra: Vad är egentligen målet? För att öka hjälm, eller att minska per cyklisten skada / dödligheten, eller att faktiskt göra cykla säkrare. (Inte alla nödvändigtvis samma sak) Pete |
|
#5
10-10.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige I artikel <sDohb.26144$cK5.15329@fe1.columbus.rr.com>, Pete <ptr@usaf.com> skrev: > > "Garry Jones" <morack@algonet.se> wrote in message news: 3F85B8CD.B6605F87 @ algonet.se... >> Hi Guys. > > [snip] > > Gör du undrar: Vad är egentligen målet? > > För att öka hjälm, eller att minska per cyklisten skada / dödligheten, eller att faktiskt göra > cykla säkrare. (Inte alla nödvändigtvis samma sak) Ett av dessa mål handlar om ganska mycket pengar att tjäna. Jag undrar vem som finansieras denna rapport från VTI? |
|
#6
10-10.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige Tack för att informera om detta. Jag har letat efter lite info om cykling lagar i Sverige. Det sant att cyklister finns måste vara registrerad och ha en försäkring? "Garry Jones" <morack@algonet.se> wrote in message news: 3F85B8CD.B6605F87 @ algonet.se... > Hi Guys. > > Jag är tillbaka igen, denna gång med mer info från Sverige. (Elders i denna grupp kan minnas mig > Presentera några av de tidigare svenska fordringar 1997). > > Vi har en pågående diskussion som pågår i diskussionsgruppen swnet.sport.cykel > > Jag har pekat på några nya svenska rapporter. De är färska från Sverige. Den obligatoriska > Hjälm lag argument är upp igen och denna gång människor på högt belägna platser lyssnar på dessa > Förkämpar. En obligatorisk hjälm lag kan mycket väl vara passerade i Sverige inom två år. Om det sedan > Beslutet sannolikt kommer att baseras på denna rapport från VTI ", alias" Den svenska statens väg-och > Transport Research Institute " > > ___________________________________________________________ > Rapport 1. > > Vid 95 pdf-sidor och en bilaga, är det mest produktiva jag någonsin har sett. > > Det här är det sammanfattning på engelska ... > > ************************************************* *** > Effekter av åtgärder för ökad cykelhjälm användning Översyn av forskning > ************************************************* *** > > Syftet med denna översyn studie är att sammanställa och analysera kunskapsläget om > Effekter av åtgärder, både lagstiftnings såväl icke, som vidtagits för att öka användningen av cykel > Hjälmar. Resultaten bygger huvudsakligen på studier från 1990-2002 finns i litteraturen databaser. > > Den övergripande slutsatsen är att en betydande ökning av hjälm bland cyklister kan uppnås > Genom noncompulsory åtgärder, men användningen nivåerna är inte lika höga som de som uppnås genom lagstiftning. > De flesta av de positiva effekterna av noncompulsory åtgärder beror på multistrategy program på > Kommunal och regional nivå, där de program som huvudsakligen består av informativ och pedagogisk > Aktiviteter i kombination med rabatter på hjälmar eller belöningssystem. > > Det finns dock stora variationer i graden av hjälm som har uppnåtts, det observerade > Hjälm som de flesta av de åtgärder uppnår överstiger sällan 50 procent för barn och unga > Personer eller ca 25-30 procent för vuxna cyklister. Men hjälm lagar i kombination med > Informativ och pedagogisk verksamhet leder till betydligt högre hjälmanvändning jämfört med > Noncompulsory på egen hand. Hjälmanvändning når ofta 80-90 procent i genomsnitt. > > Flera studier visar att hjälm lagar minska skallskador bland cyklister. I Australien, > Exempel antalet dödsolyckor bland cyklister minskade med 45 procent i genomsnitt i två år > Efter sin hjälm lagar jämfört med två år tidigare. > > Effekten av lagar hjälm för cykling är omdiskuterat, men resultat från studier inte > Entydig. Flera studier tyder dock på att en hjälm lag kan leda till en minskning > I cykling med ungdomar och i viss, men övergående minskning av cykling av yngre > Barn. Å andra sidan, cykling vuxna är förmodligen inte påverkas. > > _________________________________________ > VTI rapport 487 > > Effekter av åtgärder för ökad cykelhjälm användning. Översyn av forskning av Sixten Nolén, VTI, och > Kent Lindqvist, Linköpings Universitet > > Sponsor: svenska Vägverket > > Publicerad: 2003 > > Link Source http://www.vti.se/info/rapporter/edetalj.asp?RecID\u003d2716 > _________________________________________________________ > Report Två > > ************************************************* ******** > Erfarenheter från en "cykelhjälm lag" i Motala Samma författare som ovan > ************************************************* ******** > > Ett politiskt (inte juridiskt) cykelhjälm upplösning i Motala rönt stort intresse av massan > Medierna, särskilt under de första sex månaderna efter att lagen infördes. Namnet "hjälm lag" > Förmodligen spelat en viktig roll i detta sammanhang. > > En lokal "cykelhjälm lag" måste förankras bland berörda målgrupper. Den är > Viktigt att ha begått individer som kan initiera och främja arbetet, men arbetet måste > Inte bli beroende av någon enskild person. Det sätt på alla frågor som rör cykelhjälmar är > Hanteras i kommunen ska samordnas med "cykelhjälm lag". Kontinuerlig > Politiskt engagemang behövs. En plan bör utarbetas för den politiska uppföljningen av "cykel > Hjälm lag ". > > Om avsikten med en lokal "cykelhjälm lag" är att öka användningen av cykelhjälmar bland > Alla cyklister i kommunen, då arbetet måste redan från början riktas till vuxna > Cyklister också. > > För att öka användningen cykelhjälm i Sverige på frivillig basis, behövs mer kunskap > Om hur en sådan ökning kan åstadkommas. Ett sätt att skaffa sig sådan kunskap är att utvärdera > Olika typer av lokala initiativ och, förhoppningsvis, på detta sätt sprida goda erfarenheter att > Resten av landet. Sådan lokal cykelhjälm initiativ har tagits i Motala kommun. > Motala utsågs ett WHO Safe Community 1990. Arbeta inom ett säkert har till syfte att > Förebygga skador på ett antal olika områden, till exempel bland oskyddade trafikanter. Som > Del av detta arbete införde Motala är ett "lokalt lag cykelhjälm" den 1 maj, 1996. > > Dock Motala "cykelhjälm lag" inte ett rätt i juridisk mening, eftersom svenska > Kommunerna inte kan stifta sina egna lagar. Det är en politisk rekommendation som måste > Kompletteras med andra åtgärder, men bildar politisk lösning en grund för vilken > Information och pedagogiska åtgärder för ökad cykelhjälm användning kan läggas. Men Motala > "Hjälm lag" borde ha större effekt än en vanlig hjälm kampanj, eftersom den bygger på en > Kommunal politisk lösning som gör det möjligt att använda politiska instrument och att utöva > Olika typer av tryck i arbetet. > > Formellt gäller "hjälm lag" bara för yngre skolbarn (ålder 6-12) i Motala när de > Cykel till och från skolan och under fritiden. Det primära målet är att hjälm > Användning bör öka bland barn upp till 12 år, deras föräldrar och lärare. Den ultimata > Målet är dock att den verksamhet som sker inom ramen för "hjälm lag", > Kommer att påverka alla cyklister i Motala och kommer därmed på längre sikt leda till en generell ökning > I användningen av hjälm. > > Utvärdering av lokala "cykelhjälm lag" i Motala består av en kvalitativ och kvantitativ > Del. Den kvantitativa delen avser till exempel effekterna av "lagen" om användning av hjälm > Cyklister, men det presenteras inte i denna rapport, men i andra dokument. Denna studie beskriver > Den kvalitativa delen av utvärderingen som har formen av en retrospektiv process studie av > Motala "hjälm lag". Det övergripande målet är att beskriva hur arbetet med "lag" utfördes > Och att presentera erfarenheter från de inblandade personerna. Två sub studier har utförts där > Både datainsamling och analys är baserad på kvalitativ metod. Sub studie 1 är > "Analys av aktiviteter och människor som varit" baserad på huvudsakligen skriftligt material. Sub studie 2 är en > "Interview Study" baserad på åtta djupintervjuer med personer som haft störst > Engagemang i Motala "hjälm lag". > > Resultaten beskrivs kortfattat nedan. > > Sub studie 1 - Analys av aktiviteter och människor som varit Initiativet till Motala lokala > "Cykelhjälm lag" och ett politiskt godkännande togs huvudsakligen av en person, som under 1995 var > Kommunalråd och ordförande i Motala Safe Community. Den grundläggande idén för "hjälm lagen" > Utvecklats genom externa kontakter här kommissionären fastställts genom Safe Community. > Den politiska resolutionen för att genomföra "lag" inte uppfyllde några större motstånd, trots att > Fyra politiker gjort reservationer i samband med namnet "lokal cykelhjälm lag". > > Problem att göra med trafiksäkerheten och användningen av cykelhjälmar behandlades under studien > Period av olika enheter / funktioner i Motala organisationen. Det huvudsakliga arbetet med "cykel > Hjälm lag "utfördes av en särskild" referensgrupp ". Andra organisatoriska enheter tog någon > Stor del i att hantera frågor som rör "hjälm lag", bortsett från Motala Safe Community > Där det fanns diskussioner om "hjälm lagen" om arbetsrutiner, planerade åtgärder > Och problem. Det var relativt få politiska beslut eller aktiviteter > Om "hjälm lag" när den rättsliga resolutionen hade antagits. Ett undantag var en > Beslut under hösten 1996 där skolorna ombads att beskriva vilka åtgärder de hade > Vidtagits i samband med "hjälm lag". Det är förvånande att "lagen" inte behandlades mer > Kontinuerligt av de politiska institutionerna, eftersom arbetet med "lag" inte varit utan problem. > Den "lag" var exempelvis inte fast rotade i skolor, och vissa verksamheter och åtgärder inte kunde > Genomföras vilket var avsikten, till exempel från "cykelhjälm kontrakt" mellan > Elev-förälder-skola. Ett exempel på brister var att skolpersonalen inte ta en mer aktiv > Deltagit i planeringen eller diskutera de åtgärder eller de problem som mötte i arbetet på hjälmen > Lag. Detta är förvånande eftersom det formellt sett, påverkar "hjälm lag" direkt skolans personal. > Till exempel fanns det ingen skola representant i referensgruppen. > > Många människor (134) var mer eller mindre involverade i arbetet med Motala "cykelhjälm lag". Mer > Än hälften av alla inblandade personer var kommunala politiker från Motala, men nästan en tredjedel var > Externa personer som inte har Motala kommun som sin arbetsgivare. Flesta människor > Inblandade hade deltagit antingen i politiska beslut om "hjälm lag" eller hade > Rådgivande och stödjande funktion. 5-6 personer utförde löpande operativa arbetet > Planera och genomföra aktiviteter i samband med "hjälm lag". Det operativa arbetet > Huvudsakligen görs med hänvisning till en handlingsplan som var indelat i sex faser (politisk > Förberedelse, planeringsfasen, motiverande fas, arbetar fas, inledande fas och stödjande > Fas). Inom ramen för handlingsplanen genomfördes sex typer av aktiviteter ute (grundläggande > Planering, politisk verksamhet, information om "hjälm lag" och verksamhet för att öka > Hjälmanvändning bland barn / elever, vuxna och allmänheten i stort). Det fanns också några > Grundläggande aktiviteter utanför handlingsplanen, dvs de som har begåtts före den hjälmen rätt > Upplösning. Exempel är stöd till cykelhjälmar till alla 5-åringar i > Kommun, information om hjälmar på besök i skolor / förskolor och i möten > Med pensionärer. Men av olika orsaker, all verksamhet som har planerats var > Inte utförs. Speciellt under våren och hösten 1996 fanns många planerade > Verksamhet som inte har genomförts, vilket delvis kan bero på förlusten av viktiga personer från > Referensgrupp och den politiska turbulens som följde på "Motala-skandalen". > > Under de första sex månaderna efter dess införande, lockade "cykelhjälm lag" relativt > Stor uppmärksamhet i massmedia, främst i den lokala pressen. Rapporteringen var "gynnsam" i > Att det var beskrivande och informativ stället för kritiska och ifrågasättande. Den Motala "hjälm > Lag "hade också fått uppmärksamhet utanför kommunen, till exempel genom nationella och > Internationella konferenser och information på Internet. > > Sub studie 2 - Intervjuer med personer inblandade De intervjuer som genomförts gett många > Synpunkter och ibland även motsatta åsikter om samma frågor. De flesta var dock > Positiva till grundidén Motala lokala "hjälm lag", och ansåg att de mål och > Målgrupper var korrekta. De flesta tycker också att lagen ökad hjälmanvändning, i alla fall för > Vissa kategorier av cyklister. Många ansåg att vissa cykelhjälm åtgärderna inte hade > Vidtagits eller att mer arbete borde ha gjort om de åtgärder som hade genomförts. Flesta > Människor är dock positiva till idén om "cykelhjälm kontrakt", men tror inte att > Det fungerade så bra som planerat, en av anledningarna är att det inte var fast rotad i > Skolor. > > I de flesta fall intervjuade personer var nöjda med kommunikationen mellan människor > Mest inblandade i arbetet. De är också positiva till omfattande massmedias rapportering om > Motala hjälm lag, och många tror att lagen lett till ökad delaktighet i > Kommun i frågor som rör trafiksäkerhet och cykelhjälmar. Många hade dock upplevt > Svårigheter i arbetet. Tre huvudsakliga problem nämndes, dålig godkännande av "hjälm lagen" > (Främst i skolor), brist på klarhet när det gäller ansvar och roller i förhållande till > Vissa frågor, och det faktum att vissa viktiga personer lämnade kommunen under arbetet. Den > Majoritet av de intervjuade har en positiv inställning till den politiska resolutionen om > En lokal "hjälm lag" och acceptera även namnet "hjälm lag". De flesta skulle dock föredra att se en > Omvänd process som innebär att godkännande av berörda personer erhölls först och den politiska > Beslut efteråt. > > Slutsatser Följande slutsatser kan dras från denna process studie: > > Det är viktigt att ha begått individer som kan initiera och främja arbetet, men om > Arbete beror för mycket på en enda person, blir det "projektet" sårbara. Det är viktigt att > Någon tar snabbt över om en nyckelperson lämnar. > > En lokal cykelhjälm lag måste förankras bland berörda målgrupper. Dessa mål > Grupper bör också vara representerade i en referensgrupp. > > Ansvar och roller i arbetet måste vara tydliga. En projektledare ska vara formellt > Utses. > > Hantering av frågor cykelhjälm inom hela kommunen bör samordnas med > Arbetet på hjälmen rätt. > > Kontinuerlig politiskt engagemang i arbetet är viktigt. En plan bör utarbetas för politiska > Uppföljning av "hjälm lag", så att åtgärder snabbt kan vidtas om problem uppstår. > > Om avsikten med en lokal "cykelhjälm lag" är att öka användningen av cykelhjälmar bland > Alla cyklister i kommunen, då arbetet måste redan från början riktas till vuxna > Cyklister också. > > Det verkar som om den politiska hjälmen rätt resolution som sådan var viktigt att påverka > Användning av cykelhjälmar. Det gav upphov till stort intresse från massmedia, särskilt under > Första sex månader efter införandet av lagen. Namnet "hjälm lag" spelar antagligen en stor > Del i detta sammanhang. > > Sammanfattningsvis är det positivt att idén om en "lokal cykelhjälm lag" skulle kunna testas under > Verkliga förhållanden. Erfarenheterna från observationsstudier av användningen av hjälm i Motala > Tyder inte på att Motala "hjälm lag" är ett substitut för en nationell cykelhjälm lag > (Nolén 1998c, Nolén 1999c). Denna process studie visar dock att idén om en lokal > Bicycle "hjälm lag" borde ha goda möjligheter att ge en mer varaktig effekt på hjälmanvändning i > Kommun, under förutsättning att vissa problem som uppstått kan undvikas och vissa verksamheter > Intensifieras. Tidigare forskning visar också att lokala skadeförebyggande program 'bör ha en > Långsiktiga mål (helst tio år eller längre) att vara effektiva. Detta förmodligen också gäller för > Genomförandet av en "lokal cykel > > _______________ > VTI rapport 459 Local "lag cykelhjälm" i Motala. En process studie av Sixten Nolén (VTI) och > Kent Lindqvist (Linköpings universitet) Svenska Statens väg-och transportforskningsinstitut > (VTI), SE-581 95 Linköping, Sweden > > ___________________________________________________ > > En annan rapport, denna gång deltog bara en av dessa författare, igen Engelsk sammanfattning .. > > ******************************************* > Vad cyklister tycker om att använda hjälm? > ******************************************* > VTI rapport 429 > > Syftet med denna litteratur studie var att ge en översikt och en analys av attityder och övertygelser > Till hjälm klädd hos barn / ungdomar och vuxna i Sverige och andra länder. Den > Litteratur undersökta är begränsad till studier för att rapportera resultat i svenska, norska, danska eller > Engelska. > > Resultaten av studien visar att det finns vissa skillnader i cyklister motiv för att inte > Med hjälmar, dels mellan barn / ungdomar och vuxna, dels mellan nordiska och > Utomnordiska cyklister. De flesta studier visar större likheter än skillnader. Ofta, > Flera av följande argument anges. > > Argument för hjälm användning: ökad säkerhet, en förebild för andra cyklister, skyldighet, och > "Positiva grupptrycket". > > Argument mot hjälm usage: problem komfort, problem med utseende, praktiska problem, > Sociala faktorer, riskfaktorer, och andra faktorer som störde känsla av frihet, etc. > > En slutsats från den litteratur studie är att vi vet ganska väl vilka skäl anges för > Och mot hjälm användning men det finns en brist på studier med en mer teoretisk analys av > Förhållandet mellan olika argument, t.ex. om vissa argument är viktigare än > Andra. Om vi kan lära oss mer om denna aspekt, bör det vara möjligt att göra hjälm marknadsföring > Effektivare. > > Sammanfattning av VTI rapport 429 Vad cyklister tycker om att använda hjälm? > - En litteraturöversikt av Sixten Nolén Språk: Svenska med engelsk sammanfattning Sponsor: Svenska > Vägverket > > Link: http://www.vti.se/info/rapporter/edetalj.asp?RecID\u003d649 > > __________________________________________________________ > > > Ja som ni kommer att se de har verkligen varit fullt upp här. Jag minns påståenden om 45% > Fatality droppe i Australien har varit kontraproduktiva hävdat. Några fakta om den? En blick genom > 95 sidor visar dig många av diagram har hämtats från andra rapporter med omtvistade > Slutsatser baserade på statistik som har gjorts gällande. > > Våra diskussioner på Internet nämns så är många av argumenten mot en obligatorisk > Hjälm lag. (Sidan 84). Men de gräver inte ner i djupet av dessa argument och de är - i > My mind - ogillas alltför lätt i en 95 sidor lång rapport. De nämner Intenet hjälm krig och ge > Länkar till hjälmen aktionsgruppen och så vidare. Jag tycker mycket av rapporten vara partisk till förmån för en > Hjälmen rätt vid första behandlingen i kväll. Jag kommer att läsa den igen i morgon. > > Orden i mitt huvud just nu är deras klassiska linjer "en hjälm lag kan leda till > Minskning cykling med ungdomar och i vissa, men övergående minskning av cykling > Yngre barn. Å andra sidan är cykling med vuxna förmodligen inte påverkas. " > > - Men inte ungdomarna blir vuxna? Kommer de då plötsligt börja cykla? Kommer de egna > Cyklar? Kommer de att plocka upp den kompetens som krävs för säker ridning som normalt naturligt > Lärt sig i dem ungdom? > > Den som vill kontakta författarna av rapporten (s) kan prova följande. > > Författare Sixten Nolén, VTI sixten.nolen @ vti.se svenska Statens väg-och transportforskningsinstitut > Institute http://www.vti.se/edefault.asp > > Kent Lindqvist Linköpings universty. kenli@ihs.liu.se > > Om du har tid blick på diagram och tabeller i 95 page PDF-fil > > http://www.vti.se/info/rapporter/edetalj.asp?RecID\u003d2716 > > ... och se om du känner igen någon. > > Några synpunkter på den engelska sammanfattningar ovan? > > > Garry Jones Engelsk cyklisten, bosatt i Sverige |
|
#7
10-10.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige Jim D skrev: > > Tack för att informera om detta. Jag har letat efter lite info om cykling lagar i Sverige. Det > Sant att cyklister finns måste vara registrerad och ha en försäkring? > Hej Jim Nej Men vi har en organisation som heter TFF. Om en cyklist orsakar en bil för att vika av vägen då cyklisten är ansvarig för förarna personskador och skador på bilen. Förarna försäkring kommer att vara upp och kräva tillbaka pengarna från cyklister tredje part försäkring. Om cyklisten inte har någon tredje part försäkring av TFF kommer att gå in och stå för upp till 5 miljoner kronor. (ca US $ 600 000). Alla belopp över detta kan krävas från cyklisten själv. Men allmän praktiken är att försäkringsbolaget inte fortsätta med detta. Vidare om en cyklist befinns vara "full hand" av sin cykel domstolarna kan regeln för en fordon körkort förbud. Det var en dum lag här 1.972-1.978. Alla cykler * måste vara försedda med belysning och reflectos, även i fullt dagsljus. * Barn cyklar och cyklar utrustade för träning och tävling var undantagna. Vissa människor tror fortfarande att denna lag är i kraft. Vi måste fortfarande ha klockor, och även professionella cyklister tävlingar i Sverige är skyldiga att bells. (Även om inga kända fall av polisen stoppa en ras har rapporterats). När det gäller de svenska reglerna om reflexer på cyklar. Bare med mig nu .. **************************************** Alla cyklar ska vara utrustade med refelctors på bak, sido-och när ridit i mörkret. Front reflexer monterad efter den 1 september 1985 måste återspegla en vit stråle. Sido-monterad efter 1 september 1985 måste relect vitt eller gult. Reflexer bak och fram måste vara av säkerhetsstandarden ECE-regeln 3, klass IV A, eller 2. Övriga säkerhet typer acknowleged av de två största svenska väg grupper är också tillåtet. Men reflexer monterade före den 1 April 1986 kan vara av säkerhetsstandarden ECE-reglerna 3 klass I eller I A. Bakre reflektorer monterade före den 1 April 1986 kan vara av säkerhetsstandard erkänt av staten testinstitut för säkerhet före den 20 maj 1980. Men framför reflexer monteras före 1 septemebr 1985 kan vara en otillåten säkerhetsstandard. Sida reflexer måste vara minst säkerhetsstandarden ECE-regeln 3, klass IV A, eller 2. Andra typer av säkerhet acknowleged av de två främsta svenska vägar är också tillåtet. Men sido-monterad före den 1 september 1985 kan vara en otillåten säkerhetsstandard. Men efterfrågan på sidan reflektorer är ogiltigt om minst en av de cykler däck är av en säkerhetsutredning standard ECE regel 88. Förutom denna sida reflektorer monterade före 1 september 1985 får vara av icke säkerhetsstandard. **************************************** Den egentliga lagen är mycket längre och mer komplicerad än denna översikt. Det går faktiskt till förklara vilken väg grupper har satt standarden. Komplicerat för polisen att veta om du är talar sanning när de stoppar dig och ber dig när du monterat din reflektor. Var det före eller efter den 1 september 1985?, och om så var det testas före den 20 maj 1980? Formen på det som skulle komma, bara vänta på sin hjälm lag. Garry Jones |
|
#8
10-11.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige Tack så mycket för svaret, som är mycket hjälpsam. Mannen, de reflektor reglerna är komplicerade. Kommer en polis faktiskt spendera tid att försöka lista ut när du hade reflexer installerat på din cykel? "Garry Jones" <morack@algonet.se> wrote in message news: 3F872CD5.7F5CA1DB @ algonet.se... > Jim D skrev: > >> Tack för att informera om detta. Jag har letat efter en del info om cykling >> Lagar i Sverige. Är det sant att cyklister det måste vara registered >> Och vara trafikförsäkrade? > > > Hej Jim > > Nej > > Men vi har en organisation som heter TFF. > > Om en cyklist orsakar en bil för att vika av vägen då cyklisten är ansvarig för förarna > Personskador och skador på bilen. Förarna försäkring kommer att vara upp och kräva tillbaka pengarna från > Cyklister tredje part försäkring. Om cyklisten inte har någon tredje part försäkring av TFF kommer steg i > Och betala kostnader på upp till 5 miljoner kronor. (ca US $ 600 > 000). Alla belopp över detta kan krävas från cyklisten själv. Men allmän praktiken är > Att försäkringsbolaget inte fortsätta med detta. > > Dessutom, om en cyklist befinns vara "full hand" av sin cykel domstolarna kan regeln för en > Fordon körkort förbud. > > Det var en dum lag här 1.972-1.978. Alla cykler * måste vara försedda med belysning och > Reflectos, även i fullt dagsljus. * Barn cyklar och cyklar utrustade för träning och tävling > Var undantagna. > > En del tror fortfarande att detta lag är i kraft. > > Vi måste fortfarande ha klockor, och även professionella cyklister tävlingar i Sverige är skyldiga att > Klockor. (Även om inga kända fall av polisen stoppa en ras har rapporterats). > > När det gäller de svenska reglerna om reflexer på cyklar. Bare med mig nu .. > > **************************************** > Alla cyklar ska vara utrustade med refelctors på bak, sido-och när ridit i mörkret. > > Front reflexer monterad efter den 1 september 1985 måste återspegla en vit stråle. Sido-monterad efter > 1 september 1985 skall relect vitt eller gult. > > Reflexer bak och fram måste vara av säkerhetsstandarden ECE-regeln 3, klass IV A, eller 2. Övriga säkerhet > Typer acknowleged av de två största svenska väg grupper är också tillåtet. Men reflexer monterade > Innan 1 April 1986 kan vara av säkerhetsstandarden ECE-reglerna 3 klass I eller I A. > > Bakre reflektorer monterade före den 1 April 1986 kan vara av säkerhetsstandard erkänt av staten > Testinstitut för säkerhet före den 20 maj 1980. > > Men främre reflektorer monterade före 1 septemebr 1985 kan vara en otillåten säkerhet > Standard. > > Side reflexer måste vara minst säkerhetsstandarden ECE-regeln 3, klass IV A, eller 2. Övriga säkerhet > Typer acknowleged av de två främsta svenska vägar är också tillåtet. Men sido-monterad > Före den 1 september 1985 kan vara en otillåten säkerhetsstandard. > > Men efterfrågan på sidan reflektorer är ogiltigt om minst en av de cykler däck är av en säkerhetsutredning > Standard ECE regel 88. Förutom denna sida reflektorer monterade före 1 september 1985 får vara av icke > Säkerhetsstandard. > > **************************************** > > Själva lagen är mycket längre och mer komplicerad än denna översikt. Det går faktiskt till > Förklara vilken väg grupper har satt standarden. Komplicerat för polisen att veta om du är > Talar sanning när de stoppar dig och ber dig när du monterat reflektor. Var det före eller > Efter den 1 september 1985?, Och om så var det testas före den 20 maj 1980? > > Formen på det som skulle komma, bara vänta på sin hjälm lag. > > > Garry Jones |
|
#9
10-11.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige Jim D skrev: > > Man, dessa reflektor reglerna är komplicerade. Kommer en polis faktiskt spendera tid att försöka lista > Ut när du hade reflexer installerat på din cykel? Jag vill bara försöka ta reda på om cykeln gjordes efter den nya lagen trädde i kraft 1985. De var inte monterade innan cykeln fanns. Mitch. |
|
#10
10-12.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige Jim D skrev: > Kommer en polis faktiskt spendera tid på att försöka ta reda på när du hade reflexer installerat på > Din cykel? Nej, jag antar att detta skulle komma upp i domstol om en cyklist blev påkörd av en bil och stämts för skadestånd. Bilen förare försvar kan vara att reflektorn var inte måttet. Jag antar att domstolarna skulle ha befogenhet att ge order om en utredning om historia reflektor. Det är också oklart vad som menas med "monterad". Jag kanske har tagit mig av cykeln för Rengör slangen och sedan återmonteras det. Vilket datum skulle vara giltigt? Tja, jag vet inget fall där detta har kommit upp. På ett liknande notering, tror jag vissa länder har undantag från bältet lagen om bilen gjordes innan ett cetain datum. Garry |
|
#11
10-12.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige Garry Jones skrev: > > Tja, jag vet inget fall där detta har kommit upp. På ett liknande notering, tror jag vissa länder har > Undantag från bältet lagen om bilen gjordes innan ett cetain datum. Jag är ganska säker på att min statens bilbälte lag (Michigan, USA) undantas fordon som inte var skyldiga att ha bälten när nya (ungefär 40 år gammal IIRC). Mitch. |
|
#12
10-12.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige Tack för feedbacken Dorre. Jag behöver lite mer info för att uppfylla utfästelserna i swnet.sport.cykel Några av hjälmen länkar jag citerade var repriser av gamla inlägg och visade sig vara döda länkar. Jag saknar den information som används för att ligga bakom dessa länkar http://members.iinet.net.au/ ~ propert ... e_helmets.html Hjälm FAQ http://www.globalx.net/ocbc/hfaq.html Kan du skicka en uppdaterad användbar länklista med hjälm statistik. Inkludera nya länkar till de två ovannämnda områden, om de fortfarande upp. Jag har ifrågasatts på flera punkter i synnerhet 1) "I Nya Zeeland har hjälm lagstiftning lett till en 19% minskning av skallskador bland cyklister i alla åldersgrupper under de första 3 åren. " http://bmj.bmjjournals.com/cgi/elett...97/1505/a # 9.629 2) "Nio år senare är dock cykla mer populär i Victoria än det var före 1990." http://bmj.bmjjournals.com/cgi/elett...97/1505/a # 3.416 3) Statistik från Victoria sägs visa att det antal timmar cyklade konstant ökat mellan 1988 och 1992. Antalet vuxna cykling sägs vara samma två år efter lag. Det hävdas att minskningen av cykling är främst ungdomar och att detta beror på en droppe i ålder som krävs för körkort. Min egen fråga är här jag undrar om det finns något samband skadade cyklister och ålder krav för körkort. Är yngre förare mer sannolikt att drabba cyklister? Kommentarer eller förtydliganden på 1-3? Någon annan med någon ingång? Länkar? Tack Garry Jones engelska Cyklist bosatta i Sverige. |
|
#13
10-12.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige Garry Jones skrev: > > Helmet FAQ http://www.globalx.net/ocbc/hfaq.html Jag tror att det är en gammal länk till Avery's FAQ: http://www.magma.ca/ ~ ocbc / hfaq.html |
|
#14
10-13.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige Dorre skrev: > 45% minskade förolyckade cyklister i Victoria, Australien, är förmodligen sant. Den svenska rapporten citerar flera av dina rapporter i källistan. Dorre, är det ironiskt att vissa av dina resultat i denna svenska förpackningar används för att argumentera för obligatorisk hjälm lag. Det är inte vad de säger, det är vad de lämnar ut som är viktigt här. Kom ihåg rapporten slutsatsen att "Flera studier visar att hjälm lagar minska skallskador bland cyklister. I Australien, exempel antalet omkomna cyklister minskade med 45% i genomsnitt två år efter deras hjälm lagar jämfört med två år tidigare. Effekten av lagar hjälm för cykling är mycket diskuteras, men resultat från studier inte är entydiga. Flera studier tyder emellertid på att en hjälm lagen kan resultera i en minskning av cykling som unga människor i en viss, men tillfällig minskning cykling med yngre barn. Å andra sidan, cykling av vuxna är sannolikt inte påverkas. " Deras forskning bakom detta är produktiv. Forskningen listnamn 229 källor. När politiker och hjälm förkämpar vill att resultatet av den undersökning som de bara läsa slutsats. Men på vägen mot de flesta två viktiga punkter i denna slutsats authours har .. A) .. nämns inte statistik som du har att bevisa att 45% stod i proportion till vad man skulle ha väntat på grund av andra faktorer. B) hävdade att cykla genom vuxna är förmodligen inte påverkas även om Statistik pekar på contary. Så vad gör vi nu? Skulle du kunna delta i ett e-postmeddelande dialog med författarna om resultaten? Dorre, här är resurslistan de använde. Du kommer att finna dig här, liksom många av de andra rapporter som har cirkulerat de senaste tio åren. ***************** Forskning Källista ***************** Abularrage, JJ, DeLuca, AJ & Abularrage, CJ: Effekten av utbildning och lagstiftning om cykelhjälm användning i ett multietniskt befolkning. Arch Pediatr Adolesc Med. Vol. 151. 1. pp. 41-44. 1997. Adams, J & Hillman, M: Risken ersättning teori och hjälmar. Inj. Prev. Vol. 7. No 4. s. 343. 2001. Ainsworth, RA: Rapport om obligatoriskt att bära hjälm för cyklister och andra frågor cykling. Rapport särskilda utskottet för trafiksäkerhet. Perth. 1994. Ajzen, I: Teorin om planerat beteende. Organisatoriska beteende och mänskliga beslutsprocesser. Vol. 50. pp. 179-211. 1991. Attewell, RG, Glase, K & McFadden, M: cykelhjälm effekt: en metaanalysis. Accid. Anal. & Prev. 33. pp. 345-352. 2001. Bayliss, J: Do cykelhjälmar skydda, och de bör vara obligatoriskt? (Letter kommentar). JAMA. Vol. 277. 11. s. 883. 1997. Behrensdorff, I: Born of voksnes brug af cykelhjelm - taelling sommeren 1993. Arbejdsnotat Rådet for Trafiksikkerhedsforskning. Gentofte. 1993. Berchem, SP: En community kampanj att ökad hjälmanvändning bland cyklister: Sammanfattande rapport. Department of Transportation, City of Madison, Wisconsin. Traffic Engineering Devision. Stad Madison, WI, 1987, 25 s. 1987. Berg, P & Westerling, R: Allför Få skolungdomar bär hjälm Når de cyklar. Litteraturöversikt och enkätundersökning, Underlag för påverkan till Ökat bruk. Läkartidningen. Vol. 96. 19. pp. 2383-2386. 1999. Berglund, A: Utvärdering av cykelhjälmsprojektet åren 1989-1991. Jämtlands läns landsting. Planeringsenheten. Samhällsmedicinska gruppen. Östersund. 1992. Bergman, AB, Rivara, FP, Richards, DD & Rogers, LW: The Seattle barn cykelhjälm kampanj. Am J Dis Child. Vol. 144. Nej 6. pp. 727-731. 1990. BHSI: Helmet lagar för cyklister. Internet Bicycle Helmet Safety Institute, BHSI. http://www.bhsi.org/mandator.htm. 2002a. BHSI: Obligatorisk hjälm lagstiftning - Vår lista över hjälm lagar. Internet Bicycle Helmet Safety Institute, BHSI. http://www.bhsi.org/bike_law.htm. 2002b. Björnstig, U & Andersson, P: Cykelhjälmskampanj riktad till tonåringar och vuxna: Attityder och resultat. 43. Norrlands Universitetssjukhus. Olycksanalysgruppen. Umeå. 1993. Björnstig, U & Andersson, P: Hjälmlag Effektivt Sätt Minska Skador? Tonåringars och Vuxnas attityder analyserade. Läkartidningen. Vol. 92. 7. pp. 662-665. 1995. Björnstig, U & Näslund, K: Pedal Cykel Accidents - Mekanismer och konsekvenser. En studie från Norra Sverige. Acta Chir Scand. Nr 150. pp. 353-359. 1984. Björnstig, U, Öström, M, Eriksson, A & Sonntag-Öström, E: Head och skador i ansiktet cyklister - med särskild hänvisning till eventuella effekter av hjälm. J Trauma. Vol. 33. Nej 6. pp. 887-893. 1992. BMA: Cykling Mot Health & Safety. British Medical Association. Oxford. 1992. BMA: cykelhjälm. British Medical Association. The Chameleon Press. London. 1999. BMJ: Electronic svar: NEWS EXTRA: Riktlinjer skulle minska barns skallskada från cykling Anna Ellis BMJ 2002; 324: 1240b. Internet British Medical Journal. http / / bmj.com/cgi/eletters/324/7348/1240/b. 2002. Borglund, ST, Hayes, JS & Eckes, JM: Floridas cykelhjälm lag och en cykel säkerhet pedagogisk Program: Har de hjälpa? J Emerg Nurs. Vol. 25. Nej 6. pp. 496-500. 1999. Britt, J, Silver, I & Rivara, FP: cykelhjälm främjande bland låginkomsttagare förskolebarn. Inj Prev. Vol. 4. No 4. pp. 280-283. 1998. Cameron, M, Finch, C & Vulcan, P: Den skyddande resultat av cykelhjälmar introducerades i Samtidigt som cykelhjälm bär lag i Victoria. General 1991-94. Monash University Accident Research Centre. Clayton, Victoria. 1994a. Cameron, M, Newstead, S & Vulcan, P: Analys av minskningar i det viktorianska trafikolyckor, 1989 1992. 17. ARRB Conference, Gold Coast, Queensland, 14-19 augusti 1994, Proceedings. Australian Road Forskning Bord Ltd, Vermont South. Gold Coast, Queensland. 1994b. Cameron, MH, Heiman, L & Neiger, D: Utvärdering av Bicycle Helmet Wearing lag i Victoria Under det första 12 månaderna. Allmän rapport 32. Monash University Accident Research Centre. Clayton, Victoria. 1992. Cameron, MH, Vulcan, AP, Finch, CF & Newstead, SV: Obligatorisk cykelhjälm drift efter ett decennium av hjälm marknadsföring i Victoria, Australien - En utvärdering. Accident Analysis & Prevention. Vol. 26. No 3. pp. 325-337. 1994c. Carnall, D: cykelhjälm bör inte vara obligatorisk. (Nyheter). BMJ. Vol 318. Nr 5 juni. p, 1505. 1999. Carr, D, Skalova, M & Cameron, MH: Utvärdering av Bicycle Helmet Wearing lag i Victoria Under sina första fyra år. Rapport 76. Monash University Accident Research Centre. Clayton, Victoria. 1995. Cave, T & Wood, T: En strategi för införandet av obligatorisk cykelhjälm användning i Victoria. Rapport RTA Road Traffic Authority. Hawthorn, Victoria. 1987. Christensen, L: Marketing cykelhjälmar av kampanjer i samarbete mellan nationella och lokala myndigheter i Danmark. Proceedings of the sjätte världskongressen i International Road Safety Organisation: Marknadsföring trafiksäkerhet, 3-6 oktober, 1994, Cape Town, Sydafrika. Bertrange, Luxemburg. 1996. Coffman, S: Främjande av skyddshjälmar för barn cyklister: 2002 update. Online J kunskaper Synth Nurs. Vol. 9. s. 1. 2002. Coffman, S: Cykel Skador och skyddshjälmar hos barn. Review of Research. Ortopedisk Nursing. Vol. 22. 1. pp. 9-15. 2003. Coffman, S & Kuniansky, N: Strategier för att genomföra hjälm lagstiftning för barn cyklister. J Emerg Nurs. Vol. 23. 5. pp. 420-424. 1997. Cote, TR, Sacks, JJ, Lambert-Huber, DA, Dannenberg, AL, Kresnow, MJ, Lipsitz, CM & Schmidt, ER: Cykelhjälm bruk bland Maryland barn: effekten av lagstiftning och utbildning. Pediatrics. Vol. 89. Nr 6 Pt 2. pp. 1216 till 1220. 1992. Cox, J: Bike hjälm lagstiftning. En lektion i tålamod och uthållighet. Nursing BC. Vol. 27. No 4. pp. 32-33. 1995. Curnow, W: Effekten av cykelhjälmar mot hjärnskada. Accident Analysis and Prevention. 35. pp. 287-292. 2003. Cushman, R, Ner, J, MacMillan, N & Waclawik, H: Helmet marknadsföring på akuten efter en cykel skada: en randomiserad studie. Pediatrics. Vol. 88. 1. pp. 43-47. 1991a. Cushman, R, James, W & Waclawik, H: Läkare främja cykelhjälmar för barn: a randomized rättegång. Am J Public Health. Vol. 81. 8. pp. 1044-1046. 1991b. Danielsson, K: Öka säkerheten. Kartläggning av olycksmönster i Sverige. Rapport 1986/87: 11. Konsumentverket. Vällingby. 1987. Dannenberg, AL, Gielen, AC, Beilenson, PL, Wilson, MH & Joffe, A: cykelhjälm lagar och utbildningskampanjer: en utvärdering av strategier för att öka barns hjälmanvändning. Am J Public Hälsa. Vol. 319. 5. pp. 667 till 674. 1993. Davis, A: Att öka antalet cyklister är viktigare. BMJ. Vol. 320. No 4 januari. s. 69. 1997. Davis, R: Death on the Streets. Bilar och mytologi trafiksäkerheten. Leading Edge Press och Publishing Ltd North Yorkshire. 1992/93. DETR: "Morgondagens vägar säkrare för alla. Regeringens trafiksäkerhet strategi och skadade minskningsmål för 2010. Miljödepartementet, transport och regionerna. London. 2000. DiGuiseppi, C & Roberts, IG: individnivå förebyggande strategier i klinisk miljö. Future Child. Vol. 10. 1. pp. 53-82. 2000. DiGuiseppi, CG, Rivara, FP & Koepsell, TD: Attitudes mot cykelhjälm ägande och utnyttjande av barn i skolåldern. American Journal of sjukdomar barn. Vol. 144. 1. pp. 83-86. 1990. DiGuiseppi, CG, Rivara, FP, Koepsell, TD & Polissar, L: cykelhjälm användas av barn. Utvärdering av ett EU-omfattande hjälm kampanj Jama. Vol. 262. 16. pp. 2256-2261. 1989. Dorsch, MM, Woodward, AJ & Somers, RL: Do cykel skyddshjälmar minska allvarliga skallskador i real kraschar? Accid Anal Prev. Vol. 19. No 3. pp. 183-190. 1987. Dowswell, T, Towner, EM, Simpson, G & Jarvis, SN: Förhindra barndom oavsiktliga skador - vad verk? A literature review. Inj Prev. Vol. 321. Nr 2. pp. 140-149. 1996. ECT: Bättre Bicycle Safety utan att hjälm-användning obligatorisk. Officiella ståndpunkt European Cyclists 'Federation. European Cyclists 'Federation. Bryssel, Belgien. 1998. Ekman, R: Personlig kommunikation. Räddningsverket. 2003. Ekman, R, schelp, L, Welander, G & Svanström, L: Kan en kombination av lokala, regionala och nationella information avsevärt öka cykel-hjälm klädd och minska skadorna? Erfarenheter från Sverige. Accid Anal Prev. Vol. 29. No 3. pp. 321-328. 1997. Ekman, R & Welander, G: Resultaten av 10 års erfarenhet av Skaraborg cykelhjälm program i Sverige. International Journal for Consumer & Product Safety. Vol. 5. 1. pp. 23-39. 1998. Elliott, BJ & Associates: cykelhjälm forskning. Rapport BJ Elliott & Associates. Melbourne. 1983. Elliott & Shanahan Forskning: En explorativ studie av gymnasieelever reaktion på cykel hjälmar. Rapport GR/86/10. Elliot & Shanahan Research. Sydney. 1986. Ellis, A: Riktlinjer skulle minska barns skallskador från cykling. Internet British Medical Journal. http / / bmj.com/cgi/content/full/324/7348/1240/b. 2002. Encarta: Encarta, uppslagsverk 2001. Micro Soft Works Suite. 2002. Englund, A, Gregersen, NP, Hydén, C, Lövsund, P & Åberg, L: Trafiksäkerhet. En kunskapsöversikt. Studentlitteratur. Lund. 1998. Evans, L: Trafiksäkerhet och föraren. Van Nostrand Reinhold. New York. 1991. Evans, L: cykelhjälm och lagen. BMJ. Vol. 308. Nr 6.943. pp. 1521-1522. 1994. Farley C, Haddad, S & Brown, B: Effekterna av ett 4-årigt program för att främja användning cykelhjälm bland barn i Quebec. Am J Public Health. Vol. 86. 1. pp. 46-51. 1996. Farley, C, Otis, J & Benoit, M: Utvärdering av ett fyraårigt cykelhjälm kampanj i Quebec syftar till barn i åldrarna 8 till 12: påverkan på attityder, normer och beteenden. Can J Public Hälsa. Vol. 88. 1. pp. 62 till 66. 1997. Finch, CF: Teenagers attityder till cykelhjälmar tre år efter införandet av obligatorisk användning. Inj Prev. Vol. 2. Nr 2. pp. 126-130. 1996. Finch, CF, Heiman, L & Neiger, D: cyklandet och hjälm klädd priser i Melbourne, 1987 till 1992: påverkan av hjälmen klädd lag. Allmän rapport 45. Monash University Accident Research Centre. Clayton, Victoria. 1993a. Finch, CF, Newstead, SV, Cameron, MH & Vulcan, AP: Head Injury Minskningar Victoria Two Years Efter införandet av obligatoriska Bicycle Helmet Use. Allmän rapport 51. Monash University Accident Research Centre. Clayton, Victoria. 1993b. Floerchinger-Franks, G, Machala, M, Goodale, K & Gerberding, S: Utvärdering av ett pilotprogram för skolor på landsbygden för att öka cykel och motorfordon säkerhet. J Community Health. Vol. 25. Nr 2. pp. 113-124. 2000. Folkhälsoinstitutet: Det är en glädje Att cykla. Hjälmen är bra för alla - Fakta för äldre cyklister. Informationsbroschyr. Folkhälsoinstitutet - Skadeprogrammet. WHO -- Sekretariatet - English Hjälminitiativet. Stockholm. 1994. Folkhälsoinstitutet: 2: a Nationella cykelhjälmskonferensen 27-28 november 1997, Lundsbrunns Konferens & Kurort, Götene. Cykelhjälmen Ett vaccin mot huvudskador. Minskar lidande och sänker kostnader. Vaccinera! Konferensrapport. 1998:25. Folkhälsoinstitutet. Stockholm. 1998. Foss, RD & Beirness, DJ: cykel hjälm i British Columbia: Effekter av hjälm lagen. University of North Carolina, Chapel Hill, Highway Safety Research Center, Chapel Hill, NC, USA. 2000. Frank, C: NTF Skånes Opinionsbildare för en Ökad cykelhjälmsanvändning. Rapport Cykelhjälm 1:94. NTF-Skåne. Malmö. 1994. Fredlund, P: Personskador i trafiken. Blekinge 1988-1995. Rapport Trafikskaderegistret Blekingesjukhuset, Landstinget Blekinge. Karlskrona. 1996. Friberg, I: På uppdrag av Vägverket: Utvärdering av Kampanjen "Cykelveckan". Rapport pnr: 664. IFS Ingrid Friberg samhällsinformation AB. Stockholm. 1997. Gilchrist, J, Schieber, RA, Leadbetter, S & Davidson, SC: polisövervakning som en del av omfattande cykelhjälm program. Pediatrics. Vol. 106. 1 Pt 1. pp. 6-9. 2000. Godefrooij, T: Debatt är kontraproduktivt. BMJ. Vol. 322. Nr 28 april. s. 69. 2001. Graitcer, PL, Kellermann, AL & Christoffel, T: En översyn av utbildnings-och rättsliga strategier för att främja cykelhjälmar. Inj Prev. Vol. 1. Nr 2. pp. 122-129. 1995. Haglund, BJA & Svanström, LO: Evidensbaserad skadeprevention. Om effekter och effektivitet i Skadeförebyggande och Säkerhetsfrämjande arbetet. 1999:22. Karolinska Institutet. Institutionen för folkhälsovetenskap. Avdelningen för socialmedicin. Folkhälsoinstitutet. Nationella skadeprogrammet. Stockholm. 1999. Hallion, J: cykelhjälm säkerhetsutredningen: Inlämning till representanthuset Ständiga Utskottet för trafiksäkerheten. Occasional Paper 1 / 85. South Australian Department of Transport. Division of Road Safety. Adelaide. 1985. Healy, M & Maisey, G: Effekterna av hjälmen klädd lagstiftning och marknadsföring på cyklister i Western Australia. Rapport TB92-6. Western Australia Police Department. Research and Statistics Unit. Perth. 1992. Heathcote, B & Maisey, G: cyklandet och attityder till hjälmen klädd lag. Rapport TB94-1 Traffic Board of Western Australia. Perth. 1994. Hedin, A & Källestål, C: Kunskapsbaserat folkhälsoarbete. Del 1. Handbok för Sammanställningar av Redan gjorda kunskapsöversikter om interventioner Inom folkhälsoområdet. Rapport 2002:22. Statens Folkhälsoinstitut. Stockholm. 2002. Hedlund, J: Risky business: säkerhetsbestämmelser, risk ersättning och individuellt beteende. Skada Prevention. Vol. 2000. Nej 6. pp. 82-90. 2000. Henderson, M: The Effectiveness of Cykelhjälmar - A Review. Rapport Maare-010995. Trafikolyckor Myndigheten. Sidney, NSW. 1995. Henderson, M: Helmet Initiativ i Australien: en global modell. Paper presented at the International Conference on Bicycle Helmet Initiativ, februari 17, 1996, Melbourne, Australien 1996. Hendrickson, SG & Becker, H: Minska en källa pediatric skallskador. Pediatr Nurs. Vol. 26. Nr 2. pp. 159-162. 2000. Hillman, M: cykelhjälm. De argument för och emot. Psi Report 752. 1993. 32p. 1993. Hillman, M: positiva hälsoeffekterna av cykling uppväger mer än väl förlusten av liv år från dödsfall. BMJ. Vol. 314. No 4 januari. s. 70. 1997. Jacobson, B: Personlig kommunikation. Borås kommun. 2002. Jaffe, B & Tamir, D: Cykelhjälmar i Israel observerad förändring i bruk efter en landsomfattande kampanj. Isr J Med Sci. Vol. 32. Nr 2. pp. 135-137. 1996. Johnston, BD, Rivara, FP, Droesch, RM, Dunn, C & Copass, MK: beteendeförändring rådgivning i akutmottagningen för att minska skaderisken: a randomized, controlled trial. Pediatrics. Vol. 110. Nej 2 Pt 1. pp. 267-274. 2002. Kanny, D, Schieber, RA, Pryor, V & Kresnow, MJ: Effektivitet i en stat lag genomdrivandet användning av cykelhjälm bland barn: an observational utvärdering. Am J Epidemiol. Vol. 1, 154. 11. pp. 1072-1076. 2001. Kedjidjian, CB: Cykelhjälmar räddar liv. Trafiksäkerhet. 1994/05. 1 (86) pp.16-19 National Safety Council. 1121 Spring Lake Drive. 1994. Kim, AN, Har Rivara, FP & Koepsell, TD: delade kostnader för en cykelhjälm bidra till att främja hjälm använda? Inj Prev. Vol. 3. 1. pp. 38-42. 1997. King, M & Fraine, G: cykelhjälm lagstiftning och tillsyn i Queensland 1991 till 1993: Effekter om hjälm bär och kraschar. 1994 Australian fotgängare och cyklister som säkerhet och resor verkstad, Melbourne, Australien. Proceedings. ARRB Transport Research Vermont South. Melbourne. 1994. Klassen, TP, MacKay, JM, Moher D, Walker, A & Jones, AL: Communitybased skadeförebyggande interventioner. Future Child. Vol. 10. 1. pp. 83 -- 2. 2000. Kommunikationsdepartementet: På väg mot det trafiksäkra samhället. Ds 3:13 Regeringskansliet. Kommunikationsdepartementet. Stockholm. 1997. Krag, T: cykelhjälm. Till deltagare i "Hjälmar For All" Conference 26-28 April, 1993, Stockholm. European Cyclists Federation. ECF Policy Office. Dansk cyklist Forbund. Köpenhamn. 1993. Laflamme, L, Engström, K & Hasselberg, M: Sociala Skillnader i skaderisker. En rapport om den Socioekonomiska fördelningen av Skador bland barn och ungdomar i Sverige. Statens Offentliga Utredningar SOU 3:1. Barnsäkerhetsdelegationen. Stockholm. 2002. Larsson, J: Bearbetning av patientstatistik för 1988-1998 avseende trafikskadade. Lägesrapport för år 2000. VTI Notat 78-2000. Statens väg-och transportforskningsinstitut. Linköping. 2000. Larsson, J: Bearbetning av patientstatistik för 1988-1999 avseende trafikskadade. VTI Notat 75-2001. Statens väg-och transportforskningsinstitut. Linköping. 2001. Leblanc, JC, Beattie, TL & CULLIGAN, C: Effekten av lagstiftningen om användning av cykelhjälmar. CMaj. Vol. 166. 5. pp. 592-595. 2002. Lee, AJ, Mann, NP & Takriti, R: A sjukhuset ledde kampanj som syftar till att öka cykelhjälm bär bland barn i åldern 11-15 som bor i West Berkshire 1992-98. Inj Prev. Vol. 6. Nr 2. pp. 151-153. 2000. Leicester, P, Nassau, F & Wise, A: införandet av obligatoriska Bicycle Helmet Wearing i Victoria. Allmän rapport GR/91-4. Vicroads trafiksäkerheten Division. Hagtorn. 1991. Trafikskyddet: Övervakning av trafik Beteende i Finland år 2000. Internet Trafikskyddet. Den centrala organisationen för Trafikskyddet i Finland. http://www.liikenneturva.fi/suomi/tu...rantal2000.pdf. 2002. Liller, KD, Smorynski, A, McDermott, RJ, Crane, NB & Weibley, RE: Ju fler HÄLSA cykel säkerhet projektet. J Sch Health. Vol. 65. No 3. pp. 87-90. 1995. Ljungblom, B-Å: försöksverksamhet med Att Öka Innehav och användningsfrekvens av Cykelhjälmar hos Barn och ungdomar i Ronneby kommun. Undersökning av Hur barn och ungdomar samt Deras föräldrar i Ronneby kommun i Vissa avseenden upplever motortrafiken. Rapport Blekinge läns landsting. Karlskrona. 1989. Logan, P, Leadbetter, S, Gibson, RE, Schieber, R, Branche, C, Bender, P, Zane, D, Humphreys, J & Anderson, S: Utvärdering av en cykelhjälm giveaway program - Texas, 1995. Pediatrics. Vol. 101. Nej 4 Pt 1. pp. 578 -- 4. 1998. LTSA: cykelhjälm. Internet Land Transport Safety Authority, LTSA. http://www.ltsa.govt.nz/research/helmets.html. 2002a. LTSA: Faktablad. Cykel säkerhetsfunktioner och säkerhetsregler. Internet Land Transport Safety Authority, LTSA. http://www.ltsa.govt.nz/factsheets/01.html. 2002b. MacKay, M, Klassen, T & Cushman, R: Trender i cykelhjälm används i Ottawa-Carleton, 1988-1997. Effekter av cykelhjälm lagstiftning? Plan-it safe. Barn & Ungdom Injury Prevention Center. Childrens Hospital of Eastern Ontario. Ottawa, Ontario. 1998. Macknin, ML & Medendorp, SV: sammanslutning mellan cykelhjälm lagstiftning, cykel säkerhet utbildning och användning av cykelhjälm hos barn. Arch Pediatr Adolesc Med. Vol. 148. No 3. pp. 255-259. 1994. Macpherson, AK & MacArthur, C: Bicycle Helmet Lagstiftning: Bevis för effektivitet. Pediatr Res. Vol. 52. No 4. s. 472. 2002. Macpherson, AK, Parkin, PC & Till, TM: Obligatorisk hjälm lagstiftning och barns exponering för cykling. Inj Prev. Vol. 7. No 3. pp. 228-230. 2001. Macpherson, AK, Till, TM, MacArthur, C, Chipman, ML, Wrigth, JG & Parkin, PC: för obligatorisk Hjälm Lagstiftning om cykel-Related skallskador hos barn: A population-based study. Pediatrics. Vol. 110. Nej 5. pp. 1-5. 2002. Gräsand, C: Personlig kommunikation. Fax 1997/05/26. NTF-Skåne. 1997. Marshall, J & White, M: Utvärdering av den obligatoriska hjälmen Wearing Lagstiftning för Cyklister i Södra Australien. Rapport 8 / 94. South Australian Department of Transport, Office of Road Safety. Walkerville. 1994. McDermott, FT: cyklist skallskada förebyggande av hjälmar och obligatorisk användning lagstiftning Victoria, Australien. Ann R Coll Surg Engl. Vol. 6. 1. pp. 38-44. 1995. Ministry of Transportation & Highways: On September 3, vad du behöver veta om BC: s nya hjälm lag. News Release 29 augusti 1996. 1996. Mock, CN, Maier, RV, Boyle, E, Pilcher, S & Rivara, FP: Förebyggande strategier för att främja hjälmanvändning minskning svåra skallskador på en nivå jag Trauma Center. J Trauma. Vol. 39. 1. pp. 29-33, 34-25 diskussion. 1995. Moore, DW & Adair, V: Effekter av en skolbaserade utbildningsprogram om hjälm användas av 11 13-åriga cyklister. Educational Psychology. Vol. 10. 1. pp. 73-78. 1990. Morgan, M, Peberdy, J & Rogerson, P: Bicycle Helmet doseringsmängden i Victoria 1990-1991 och andra Bicycle säkerhetsfaktorer. Rapport GR 91-9. Vic Roads. Road Safety Division. Hawthorn, Victoria. 1991. Morris, BA & Trimble, NE: Främjande av cykelhjälm användning bland skolbarn: a randomized prövningen. Can J Public Health. Vol. 82. Nr 2. pp. 92-94. 1991. Morris, BA, Trimble, NE & Fendley, SJ: Ökad cykelhjälm användning i samhället. Measuring svar på en bred skala, 2 års arbete. Can Fam Physician. Vol. 40. pp. 1126-1131. 1994. Newstead, SV, Cameron, MH, Gantzer, S & Finch, CF: cyklist skallskador i Victoria Tre år efter införandet av obligatorisk hjälm. Rapport 75. Monash University, Accident Research Centre. Clayton, Victoria. 1994. NHTSA: State Legislative faktablad. Bicycle Helmet Use Laws. National Highway Traffic Safety Administration, Department of Transportation. Washington. 2002. Ni, H, Sacks, JJ, Curtis, L, Cieslak, PR & Hedberg, K: Utvärdering av en Statewide cykelhjälm lag via flera åtgärder hjälmanvändare. Arch Pediatr Adolesc Med. Vol. 151. 1. pp. 59-65. 1997. Nisu: Cykelhjälmar. Skadefrågor Monitor, National Injury Surveillance Unit. 1. pp. 1-8. 1992. Nolén, S: "Helmet Contract" - En metod för att öka användningen cykelhjälm bland dem cykla till och från arbetet. Book of Abstracts of papers presenterades vid "Third International Conference on Injury Förebyggande och kontroll i Melbourne "18-22 februari, 1996. Nisu. Australian Institute of Health and Välfärd. Bedford Park, South Australia. 1996. Nolén, S: Trafiksäkerhetspotential av Ökad cykelhjälmsanvändning i Sverige. VTI notat 34-1998. Statens väg-och transportforskningsinstitut. Linköping. 1998. Nolén, S: Lägesrapport för projekt "Metoder för Ökad hjälmanvändning hos vuxna som cyklar till arbetet ". Statens väg-och transportforskningsinstitut. Brev daterat 1999/12/15. Linköping. 1999a. Nolén, S: Vad tycker cyklister om hjälmanvändning? En litteraturstudie. VTI rapport 429. Statens Väg-och transportforskningsinstitut. Linköping. 1999b. Nolén, S: Cykelhjälmsanvändning i Blekinge under fem år med Säkereken. Resultat från observationsmätningar 1996-2000. VTI notat 31-2001. Statens väg-och transportforskningsinstitut. Linköping. 2001. Nolén, S: Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2001. Resultat från VTI: s observationsstudie 2001. VTI notat 16-2002. Statens väg-och transportforskningsinstitut. Linköping. 2002. Nolén, S: Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2002. Resultat från VTI: s observationsstudie 2002. Manus till VTI notat. Statens väg-och transportforskningsinstitut. Linköping. 2003. Nolén, S & Lindqvist, K: Lokal "Cykelhjälmslag" i Motala. En processtudie. VTI rapport 459 Statens Väg-och transportforskningsinstitut. Linköping. 2001. Nolén, S & Lindqvist, K: En lokal cykelhjälm "lag" i ett svenskt kommun - struktur och processen för initiering och genomförande. Injury Control and Safety Promotion. Vol. 9. Nr 2. pp. 89-98. 2002. Nolén, S & Lindqvist, K: En lokal cykelhjälm "lag" i ett svenskt kommun - Effekterna på hjälmanvändning. Injury Control and Safety Promotion. In press. 2003. NRSP: Road Safety Update. Fall i hjälm klädd priser. National Road Safety Plan. Christchurch. 1993. NTF: För säkrare cykling. Cykelsäkerhetsrådets handlingsprogram 1988-89. NTF. Stockholm. 1988. NTF: IDE boken. Cykelhjälm -93. NTF i samarbete med Landets Trafiksäkerhetsförbund / föreningar. NTF. Landskrona. 1993. NTF: HuvudNyheterna. En Tidning om Cykelhjälm för lärare på Låg-och mellanstadiet. NTF. Stockholm. 1995. OECD: anpassar sitt beteende till förändringar i vägtransportsystemet. Road Transport Research Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Paris. 1990. Parkin, PC, Hu, X, Spence, LJ, Kranz, KE, Shortt, LG & Wesson, DE: Utvärdering av en subvention program att öka användningen cykelhjälm för barn i familjer med låg inkomst. Pediatrics. Vol. 96. Nr 2. pp. 283-287. 1995. Parkin, PC, Spence, LJ, Hu, X, Kranz, KE, Shortt, LG & Wesson, DE: Utvärdering av en säljfrämjande strategi för att öka användningen cykelhjälm för barn. Pediatrics. Vol. 91. No 4. pp. 772-777. 1993. Pendergrast, RA, Ashworth, CS, Durant, RH & Litaker, M: korrelat av barns cykel hjälm och kortsiktiga fel av skolan nivå insatser. Pediatrics. Vol. 90. No 3. pp. 354-358. 1992. Pietro, PD & Maisey, G: Effekten på bära pris för cyklisten hjälm system för skolåldern barn. Research Report 88 / 5. Western Australia Police Department. Research and Statistics Unit. Perth. 1988. Pless, IB: Avlastning spleen: hjälm lagstiftning. Inj Prev. Vol. 6. 1. s. 3. 2000. Povey, LJ, Frith, WJ & Graham, PG: hjälm effektivitet i Nya Zeeland. Accident Analysis & Prevention. Vol. 31. Nej 6. pp. 763-770. 1999. Prop 1996/97: 137: Regeringens proposition. Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Regeringen. Stockholm. 1997. Puder, DR, Visintainer, P, Spitzer, D & Casal, D: En jämförelse av effekten av olika cykel hjälm lagar i 3 New York City förorter. Am J Public Health. Vol. 89. 11. pp. 1736-1738. 1999. Quine, L, Rutter, DR & Arnold, L: Övertyga skolåldern cyklister att använda skyddshjälmar: Effektiviteten av en intervention baserad på Theory of Planned Behaviour. British Journal of Health Psychology, Vol. 6 (4), 327 345, november 2001. Regeringens proposition: nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Prop 1996/97: 137 Riksdagstryck. Stockholm. 1997. Ressler, WH & Toledo, E: Kasdah B'Rosh Tov: en beskrivning och utvärdering av den israeliska cykel hjälm kampanj. Health Educ Behav. Vol. 25. Nej 3. pp. 354-370. 1998. Rivara, FP, Thompson, DC, Patterson, MQ & Thompson, RS: Förebyggande av cykel-skador: hjälmar, utbildning och lagstiftning. Annu Rev Public Health. Vol. 19. pp. 293-318. 1998. Rivara, FP, Thompson DC, Thompson, RS, Rogers, LW, Alexander, B, Felix, D & Bergman, AB: The Seattle Children's Bicycle Helmet Kampanj: Förändringar i hjälmanvändning och Head Injury Antagningsnämnd. Pediatrics. Vol. 93. No 4. pp. 567-569. 1994. Robinson, D & Acton, C: lagar Hjälm och hälsa. Inj Prev. Vol. 4. No 3. pp. 170-172. 1998. Robinson, DL: Huvudskador och cykel lagar hjälm. Accid Anal Prev. Vol. 28. No 4. pp. 463-475. 1996. Robinson, DL: Changes in skallskada med Nya Zeeland cykelhjälm lag. Accid Anal Prev. Vol. 33. 5. pp. 687-691. 2001. Rodgers, GB: Cykel och Bicycle Helmet användningsmönster i USA under 1998. Journal of Safety Undersöka. Vol. 31. No 3. pp. 149-158. 2000. Rodgers, GB: Effekter av lagar statliga hjälm på cykelhjälm användas av barn och ungdomar. Inj Prev. Vol. 8. 1. pp. 42-46. 2002. Rosenberg, ML & Molnigt, DA: Injury Control Rekommendationer för Cykelhjälmar. Journal of School Hälsa. Vol. 65. No 4. pp. 133-139. 1995. Rourke, LL: Bicycle hjälmanvändning bland skolelever. Konsekvenser av en gemenskap utbildningsprogram och en cykling fatality. Can Fam Physician. Vol. 40. pp. 1116-1124. 1994. Rouzier, P & Alto, WA: Utveckling av ett framgångsrikt samhälle cykelhjälm kampanj. J Am Board Fam Pract. Vol. 8. No 4. pp. 283-287. 1995. Royles, M: Internationell litteraturgenomgång av cykelhjälm. Project Report 76. Transportforskning Laboratory. Crowthorne, Berkshire. 1994. Ruch-Ross, HS & O'Connor, KG: cykelhjälm rådgivning av barnläkare: Ett slumpmässigt nationell undersökning. American Journal of Public Health. Vol. 83. 5. pp. 728-730. 1993. Rungie, C & Trembath, R: observationsstudie på cykelhjälm bär bland South Australian shoolchildren. Rapport 14/88 8 / 94. South Australian Department of Transport, Road Safety Division. Adelaide. 1987. Sacks, JJ, Holmgreen, P, Smith, SM & Sosin, DM: Cykel-associerade skallskador och dödsfall i Förenta staterna från 1984 fram till 1988. Hur många kan förebyggas? JAMA. Vol. 266. Nr 21. pp. 3.016-3.018. 1991. Safe Kids: Safe Kids Kanada kompletterar lagstiftningen cykelhjälm. Internet Safe Kids Kanada. http://www.safekidscanada.ca/ENGLISH...S/SafeKidsWeek 4/BikeHelmetLegislation.html. 2002. SCB: Konsumentprisindex (1980 \u003d 100), fastställda tal, samt beräknade årsmedeltal. Internet SCB. http://www.scb.se/statistik/pr0101/pr0101tab1.asp. 2002. Scheidt, PC, Wilson, MH & Stern, MS: cykelhjälm lag för barn: en fallstudie av aktivism i skada kontroll. Pediatrics. Vol. 89. Nej 6. pp. 1248-1250. 1992. Schieber, RA, Gilchrist, J & Molnigt, DA: Lagar och andra strategier för att minska barndom oavsiktliga skador. Future Child. Vol. 10. 1. pp. 111-136. 2000. Schieber, RA, Kresnow, MJ, Sacks, JJ, Pledger, EE, O'Neil, JM & Toomey, KE: Effekt av en statlig lag på rapporterade cykelhjälm ägande och användning. Arch Pediatr Adolesc Med. Vol. 150. 7. pp 707-712. 1996. Scott, IKR: Rapport om Australiens krav cykelhjälm och utbildningsprogram från statligt och territorium. Child Accident Prevention Foundation of Australia. Nationella Injury Surveillance Unit Melbourne, 1992, 34 s. 1992. Scuffham, P: Helmet Obligatoriskt i Nya Zeeland. Rubriker. Vol. 3 (Spring, 5). Nr 2. s. 8. 1994. Scuffham, P, Alsop, J, Cryer, C & Langley, JD: Huvudskador till cyklister och Nya Zeeland cykelhjälm lag. Accid Anal Prev. Vol. 6. No 4. pp. 565-573. 2000. Scuffham, PA & Langley, JD: Trender i cykel skada i Nya Zeeland genom frivillig hjälmanvändning. Accident Analysis & Prevention. Vol. 29. 1. pp. 1-9. 1997. Shafi, S, Gilbert, JC, Loghmanee, F, Allen, JE, Caty, MG, Glick, PL, Carden, S & Azizkhan, RG: Effekter av cykelhjälm säkerhet lagstiftning om barn som vårdats på en regional Pediatric Trauma center. J Pediatr Surg. Vol. 33. Nr 2. pp. 317-321. 1998. SIKA / SCB: Vägtrafikskador 2000. Sveriges officiella statistik Statens Institut för Kommunikationsanalys. Statistiska Centralbyrån. Stockholm. 2001. SIKA / SCB: Vägtrafikskador 2001. Sveriges officiella statistik Statens Institut för Kommunikationsanalys. Statistiska Centralbyrån. Stockholm. 2002. Smith, NC & Milthorpe, FW: En observationsstudie undersökning av efterlevnad och hjälm klädd med cyklister i New South Wales - 1993. Rapport Roads and Traffic Authority. Näteffektivitet Branch. Sydney. 1993. Smith, PK: Ökad cykel hjälm i Michigan: A School-baserat program Intervention Pilot. Utvärderingsrapport. Rapport. Michigan Bicycle Helmet rådgivande kommitté. Michigan. 1991. Sociala utskottet för utveckling: Undersökning Barn fotgängare och Bicycle Safety. Första rapporten. Parlament Victoria. Melbourne. 1986. Spolander, K: Bike hjälmar - En säkerhetsanordning för nittiotalet. Paper presented at VELO CITY 89, Köpenhamn 21-23 augusti, 1989. NTF, National Society for Road Safety. Kista. 1989. Staysafe 12: Bicycle Safety. Rapportera New South Wales parlament. Gemensamma Ständiga kommittén för vägtransporter Säkerhet. Sydney. 1988. Stevens, MM, Olson, AL, Gaffney, CA, Tosteson, TD, Mott, LA & Starr, P: A barnmedicinska, praxis-baserad, randomiserad studie av dricksvatten och att förebygga rökning och cykelhjälm, pistol, och säkerhetsbältet säkerhet befordran. Pediatrics. Vol. 109. No 3. pp. 490-497. 2002. Ståhlspets, Å: Cykelprojekt 1997. Tekniska kontoret, Gävle kommun. Gävle. 1998. Sullivan, G: första effekterna av obligatorisk cykelhjälm bär lagstiftning. VIC Roads. Road Information Service IR 90-15 Hawthorn, 1990, 15 s. 1990. Svanström, L, Welander, G, Ekman, R & schelp, L: Utveckling av ett svenskt cykelhjälm marknadsföring programmet - ett decennium av erfarenheter. Hälsa Promot International. Vol. 17. Nr 2. pp. 161-169. 2002. English Hjälminitiativgruppen: Kampanj / skolmanual Hjälm-5: an för 11 - åringar, med exempel. En Återkommande enkel rutin ... ... hindrar och lindrar huvudskador. Broschyr. English Hjälminitiativgruppen - WHOsekretariatet. Lidköping. 1999. Svensson, HE: Trafikmätningar i Göteborg 2001. Rapport 3:2002. Göteborgs stad, trafikkontoret, Trafikplanering. Göteborg. 2002. Svernfors, T: Cykelhjälmsprojektet vid Västra skolan i Falun. Hur man med information lyckas Bryta högstadieelevernas fördomar och forma Cykelhjälm mark Använda. PM Göteborg. 1993. Tarvainen, AL: Personlig kommunikation. E-post 2002/12/06. Kommunikationsministeriet, Finland. 2002. The Cochrane Collaboration: Cochrane-granskarnas Handbook 4.1.6. Uppdaterad januari 2003. The Cochrane Collaboration. http://www.cochrane.de/cochrane/hbook.htm. 2003. Thompson, D, Rivara, F & Thompson, R: Hjälmar för att förebygga huvud-och ansiktsskador i cyklister (Cochrane Review). The Cochrane Library. 1. pp. 1-27. 2003. Thompson, DC, Rivara, FP & Thompson, RS: Effektivitet av cykelhjälmar säkerhet för att förhindra huvudet skador. A case-control study. JAMA. Vol. 7. Nr 24. pp. 1968-1973. 1996. Thompson, DC, Thompson, RS & Rivara, FP: Risk ersättning teori bör bli föremål för systematisk recensioner av vetenskapliga bevis. Internet Inj Prev 2002, 8: 1e. http://ip.bmjjournals.com/cgi/eletters/8/2/e1. 2002. Thompson, DC, Thompson, RS, Rivara, FP, Adams, J & Hillman, M: Risk ersättning teori bör vara föremål för systematisk granskning av de vetenskapliga beläggen o Risken ersättning teori och cykel hjälmar. Internet Inj Prev 2002, 8: 1e. http://ip.bmjjournals.com/cgi/eletters/8/2/e1. 2002. Thompson, NJ, Molnigt, D & Sacks, JJ: Ökad användning av cykelhjälmar: lärdomar från beteendevetenskaplig vetenskap. Patient Educ Couns. Vol. 46. No 3. pp. 191 till 197. 2002. Thompson, RS, Rivara, FP & Thompson, DC: A case-control studie av effektiviteten i cykel säkerhet hjälmar. N Engl J Med. Vol. 320. Nr 21. pp. 1361-1367. 1989. Tiippana, L: Stockholmstrafiken. Cykelräkningar 2000. Rapport 2000:3. Stockholm stad. Gatu-och Fastighetskontoret. Fastighetskontoret. Stockholm. 2000. Towner E, Dowswell, T, Burkes, M, Dickinson, H, Towner, J & Hayes, M: Cykelhjälmar - En översyn av deras effektivitet: En kritisk granskning av litteraturen. Department for Transport. London. 2002. Towner, P & Marvel, MK: A school-based intervention för att öka användningen av cykelhjälmar. Fam Med. Vol. 24. Nr 2. pp. 156-158. 1992. Transafe: Bicycle Helmet Safety. Slutrapport på motorcykeln och Bicycle Helmet säkerhetsutredningen. Rapport från representanter på ständiga kommittén för transportsäkerhet parlamentet i Commonwealth of Australia. Canberra. 1985. Trippe, H: Bicycle Helmet Initiativ - Where Have We Got To? Tidning Traffic Medicine. Vol. 22. No 3. pp. 113-117. 1994. TTM Consulting: Bicycle Helmet doseringsmängden i Victoria: mars 1994. Allmän rapport GR 94-6. TTM Consulting Pty Ltd Abbotsford. 1994. US Department of Health and Human Service: Healthy People 2010. Volym V. mål för att förbättra hälsa. Del B: Fokusområden 15-28. Rapport WS Department of Health and Human Service. Wasington, DC. 2000. Walker, MB: efterlevnad och hjälmanvändning bland cyklister i New South Wales. Konsultrapport CR 6 / 90. Roads and Traffic Authority. Road Safety Bureau. Rosebery. 1990. Walker, MB: efterlevnad och hjälmanvändning bland cyklister i New South Wales, april 1991. Konsult Rapport CR 1 / 91. Roads and Traffic Authority. Road Safety Bureau. Rosebery. 1991. Walker, MB: efterlevnad bland cyklister i New South Wales, april 1992. En tredje undersökning. Rapport Roads and Traffic Authority. Näteffektivitet Branch. Rosebery. 1992. Wardlaw, MJ: Tre lektioner för en bättre cykel framtid. British Medical Journal. Nr 321. pp. 1582-1585. 2000. Watts, D, O'Shea, N, Flynn, E, Trask, A & Kelleher, D: Effekt av en cykel säkerhets program och fri cykelhjälm distribution på användningen av cykelhjälmar i grundskolan barn. J Emerg Nurs. Vol. 23. 5. pp. 417-419. 1997. Weiss, BD: Trender cykelhjälm användas av barn: 1985 till 1990. Pediatrics. Vol. 89. 1. pp. 78-80. 1992. Wesson, D, Spence, L, Hu, X & Parkin, P: Trender cykling-relaterade skallskador hos barn efter genomförande av en lokal cykel hjälm kampanj. J Pediatr Surg. Vol. 35. 5. pp. 688-689. 2000. Widarsdotter, K: Personlig kommunikation. 05-30-2000. Borås kommun. 2000. Wilde, G: Target risk. PDE Publications. Toronto, Canada. 1994. Williams, MA: Utvärdering av NSW införandet av obligatorisk cykelhjälm lagstiftning. Forskar Obs RN 17/94. Roads and Traffic Authority of New South Wales, trafiksäkerhet och trafikledning. Sydney. 1995. Winn, GL, Jones, DF & Bonk, CJ: Att ta det till gatan. Hjälm och cykel säkerhet som delarna av inner-city ungdomars utveckling. Clin Pediatr. Vol. 31. 11. pp. 672-677. 1992. Wise, A: Bicycle Helmet doseringsmängden i Victoria 1983-1989. Allmän rapport GR 89-1. Vic Roads Road Safety Division. Hagtorn. 1989. Trä, T & Milne, P: Huvudskador för cyklister och främjande av hjälmanvändning i Victoria, Australien. Accid Anal Prev. Vol. 20. No 3. pp. 177 till 185. 1988. Wren, J: Bicycle "Helmet Wars": Fact, Fiction och gå vidare. Internet Safekids, en tjänst för Starship Children's Hospital. http://www.helmets.org/nzhelmets.pdf. 2002. Wright, M, Rivara, FP & Ferse, D: Utvärdering av Tänk först huvud och ryggmärgsskador preventionsprogram. Inj Prev. Vol. 1. Nr 2. pp. 81-85. 1995. Vulcan, AP, Cameron, MH & Heiman, L: Utvärdering av bindande cykel hjälm i Victoria, Australien. Association for the Advancement of Automotive Medicine. 36. Årliga konferens, Portland, Oregon, 5-7 oktober, 1992. Proceedings. Association for the Advancement of Automotive Medicine, Aaam. Des Plaines, IL. 1992. Vulcan, AP, Cameron, MH & Watson, WL: Obligatorisk cykelhjälm användning: erfarenhet i Victoria, Australien. World J Surg. Vol. 16. No 3. pp. 389-397. 1992. Vulcan, P: om obligatorisk Bicycle Helmet Wearing - the Experience i Victoria, Australien. Hjälmar för alla. Europeisk konferens om hur man kan främja hjälm klädd för fritid och idrott, 26-28 April 1993, Stockholm, Sverige. Europeiska konsumenterna satety Association (ECOSA). Amsterdam, The Nederländerna. 1993. Vägverket: "Gud tänkte på allt, grus utom löst på asfalt". Utvärdering av cykelvecka 1995. Publ. 1995, 43. Vägverket, marknadsanalys. Borlänge. 1995. Vägverket: Analys av press, radio och TV. Cykelveckan 1995 och 1996. Publ. 1996, 54. Vägverket, Marknadsanalys. Borlänge. 1996. Vägverket: Projekt företagshjälmen 1995-1997. För Ökad cykelhjälmsanvändning i Region Skåne. Rapport Publ. 97:142. Vägverket. Borlänge. 1997. Vägverket: Utvärdering av Kampanjen CYKELVECKAN 1998. Publ. 1998, 81. Vägverket, marknadsanalys. Borlänge. 1998. Vägverket: Trafiksäkerhetsrapport 1998. Publikation 1999:35. Vägverket. Borlänge. 1999. Vägverket: Så Når vi trafiksäkerhetsmålen - Pressmeddelande nr 39, 2002/08/14. Internet Vägverket. http://www.vv.se/aktuellt/pressmed/2002/hkpress40.htm. 2002. Önning, A: Personlig kommunikation. Redovisning av Kampanjen Cykelhjälm -99. Personlig kommunikation. PM 1999/10/21. SATSA: Arbetsgruppen för äldre och funktionshindrade. 1999. ********************* End Research Källista ********************* Källa: http://www.vti.se/info/rapporter/edetalj.asp?RecID\u003d2716 PDF-sidor 86-99 (numrerade 83-96) Garry Jones engelska Cyklist bosatta i Sverige |
|
#15
10-13.-2003
| |||
| |||
| Re: Rapporter från Sverige I <3F8AC7BF.D3FE6082 @ algonet.se> Garry Jones skrev: > Dorre, är det ironiskt att vissa av dina resultat i denna svenska förpackningar används för att argumentera > Om obligatorisk hjälm lag. Eller kan det vara enkelt att uppgifterna är ofullständiga, och att antingen yttrandet kan hävdas att vissa utsträckning med dessa siffror? För dem som inte vet, jag oppositionen Garry har pågått in i det svenska grupper. \u003d) Jag har gjort lite forskning själv, och bortser från alla de föga övertygande "fakta" som kan finns överallt på nätet, har jag funnit också hänvisningar till något som kallas "Hjälmen krig ". Aparantly, har jag placerade omedvetet min fot i en av usenet gamla getingar bon. Det är inte det jag tänkte. Men låt mig bara tillägga att den svenska forskningen rapport skriven av VTI och Linköpings Universitet, en litteratur studie som förklarar de 290 referenser, bör förmodligen inte förbises partisk. Sammanfattningen kan låta partipolitiska mot hjälm lagar, men inuti rapport (på svenska) olika möjliga tolkningar av data diskuteras grundligt. Som väntat i en vetenskaplig rapport innan några svenska universitet skulle sätta sitt namn på den. -- Fredrik Jonson "Det finns Lies, Damn lögn och statistik." |
| Bokmärken |
« Min nya Bugatti
|
suck tiden »
| Ämnesverktyg | Sök i detta ämne |
| Visningslägen | |
Linear Mode
| |
Alla tider är GMT -4. Tiden nu är 04:18.
Powered by: vBulletin Copyright © 2000 - 2009, Jelsoft Enterprises Ltd
Search Engine Friendly URLs av vBSEO 3.3.0
Copyright © 2001 - 2009 cyclingforums.com
Powered by: vBulletin Copyright © 2000 - 2009, Jelsoft Enterprises Ltd
Search Engine Friendly URLs av vBSEO 3.3.0
Copyright © 2001 - 2009 cyclingforums.com
